A day in the life of Sara

Sandra som skriver Niotillfem har ett aterkommande tema pa bloggen dar hon tar en bild varje timma. Det ar alltid sa kul att lasa, sa idag tankte jag att jag skulle harma. Har ar min sondag.

11.00














Vaknar.

12.00














Jag skriver ett blogginlagg och laser lite bloggar. Brukar lasa syster Sofias blogg, Chats, Hanna Friden, Niotillfem, Bloggkommentatorerna, Blondinbella, Beautifulones, Elin Kling, Underbaraclara, Stinailondon, Alex Schulman och Silverfisken.

13.00














Ater frukost. Tva agg med kaviar.

14.00














Gar och kollar pa skor.

15.00














Koper The Observer och far en gratis latte pa Starbucks pa kopet. Sa jag gar dit.

16.00














Kommer hem och laser min tidning.

17.00














Lagar mat, gronsakssoppa med potatis. Med oskalade potatisar for vi har ingen skalare.

18.00


















Kollar pa Vanner.

19.00














Chat kommer hem och ar social.

20.00
















Kollar pa X Factor.

21.00





















Duschar.

22.00














Fuskar lite. Klockan ar bara tio i. Men jag planerar att lagga mig har och kolla pa film innan jag somnar.

Phew. Respekt till Sandra. Det har var en riktigt utmattande sysselsattning.

Queensway

Idag kom jag pa den lysande iden att kopa ett par skor pa kredit. Behover faktiskt ett par hostskor. Inte for att det pa nagot satt rattfardigar att jag, som knappt har rad med mat, skulle bege mig pa en shoppingrunda, men anda.

Sa jag trangde mig fram pa Queensway (det ar ALLTID varsta folkmassorna har) och provade skor. Som tur ar hittade jag inga. In your face, credit card company.

How to get a job in the music industry

Det ar sondagsmorgon och jag ligger i sangen och funderar pa vad jag ska gora idag. Igar var en trakig lordag. Inga vanner tillgangliga och inga pengar. Maste vara tva av de faktorer i livet som avgor om man har bra eller trakiga dagar. Andra saker ar: jobb, karlek, familj, intressen.

Om vi ska ta dem i tur och ordning sa fick jag ju goda nyheter i veckan och har antligen blivit befodrad. Ser verkligen fram emot mitt 'nya' jobb, ska bli riktigt kul. Ska ta och fira med Chat nar han borjar pa 7digital om en vecka.

Jag raknar dagen nar Chat fick reda pa att han fick jobbet som en av de lyckligaste i mitt liv. Det var hans forsta intervju, och vi hade kort hela viktigintervju-proceduren och kopt nya blankande skor, provat kostymer, tranat pa fragor och svar och googlat skiten ur foretaget i fraga. Vi var forbredda. Men efter intervjun, som enligt Chat gick 'OK', var det helt omojligt att kanna sig riktigt saker. For gud sa sorgligt och jobbigt om han inte fatt det, efter allt det dar.

Intervjun var pa en tisdag och pa onsdagen ringde jag Chat efter jobbet. Han hade inte hort nat an, men han hade skrivit ett mejl till intervjuaren och tackat honom for chansen och gud vad trevligt det var att traffas. Sa det var bara att vanta.

Jag promenerade hem den dar onsdagen, tankte att innan fredag borde han fa besked i alla fall. Kom innanfor dorren; Chat satt och spelade Medal of Honour. How was your day, fragade vi varandra. Jag borjade byta om, skulle spela badminton om en timma.

"He wrote back," sa Chat utan att titta upp fran spelet. "To my thank you email, have a look."

"Really, did he?" sa jag glatt och vande mig mot datorn vid fonstret. Laste: "Dear Chat, we are pleased to offer you the permanent position..."

Vande mig om mot Chat som pausat spelet med ett stort flin i ansiktet. "NOOOO WAAAAAAAAYYYYYYYY!" Och sa gjorde vi alla lojliga danser vi kunde komma pa, skrek "Come OOONNN!" och andra helt okarakteristiska kansloyttringar.

Det var verkligen ren lycka, och gud vad det sager mycket om vad vi varderar i vara liv. Det var inte bara ett jobb, det dar, det var ett mal i livet. Och man kanner lite: att det ska vara sa svart. Att det ska ta manader att fa den dar forsta intervjun och att man sen ska jobba for resten av livet och att man liksom bara koper det, livradd att halka efter.

Trots det gar det inte att kanna annat an ren lycka. Vad gor din pojkvan? Jag gud det dar ar sa komplicerat, fattar inte riktigt vad han gor. Let's just say he works in the music industry.

Om sport

Nar jag var liten och skulle rida pa onsdagar sa sag jag fram emot det som om det vore min fodelsedag varje vecka. Med en blandning av nervositet och ren lycka satt jag dar i bilen eller pa cykeln och bara langtade. Efterat kandes det helt oandligt lange att vanta tills nasta lektion.

Grejen ar att jag tror jag skulle kanna sadar om jag borjade ta ridlektioner igen, trots att jag inte ar ett barn langre. Kanske inte med samma entusiasm, det gar liksom inte, men nastan. Det tror jag.

Och nu nar jag har borjat spela badminton sa tanker jag att vad fantastiskt det vore att kanna sa for en annan sport. Kanske inte badminton precis, men nanting. Tank folk som kanner sa for gymmet! Finns sana?

Imorgon ska jag i alla fall spela med Ashley. Men tank om jag istallet kunde satta pa mig kangorna och ridbyxorna och en polotroja med en alldeles for stor collegetroja over, och satta mig pa cykeln pa vag till Hamre. Tretton ar med huvudet fullt av fuxar och nya Wendytidningen, och en miljon andra sma detaljer att se fram emot.

Idag...

• Tog jag tunnelbanan till jobbet och kom fram en minut i nio
• Hade jag ett jattelangt mote om vara hemsidor. Tre timmar. Sog musten ur mig
• At jag pasta med en sas som var ratt lik den Rehan lagade nar vi var dar pa middag i fredags
• Skyndade jag mig hem vid sextiden; det borjar bli morkt tidigt. Jag vet inte hur jag ska kunna ga hem efter jobbet om nagra veckor. Far hitta en ny vag.
  
• Kollade jag pa Jamie Olivers nya serie om (mat)subkulturer i USA. Den ar riktigt bra
• At jag Chats mammas jattegoda artrora till middag

Och nu ska jag lasa min bok. Har ni gjort nat kul idag?

Jenny och jag

Det ar inte dumt att ha en syster, eller tva. Och mina rakar dessutom vara de basta systrarna i Europa, sakert i hela varlden om man skulle gora en vetenskaplig undersokning.

Har haft en grym vecka med Jenny. Trots att bade jag och Chat jobbade en hel del sa hann vi anda gora mycket. Var en perfekt blandning mellan shopping och sightseeing och slappande.

Ovan ar vi i Oxford. Vilken fin stad, som verkligen far en att onska att man var nitton och nasta stora lofte inom kvantumfysik. Kan inte vara fel att vara student i Oxford. Vad mer gjorde vi? Kollade pa September Issue - sevard! Jatteintressant. Drack ol. Testa ni ocksa, det ar gott. Shoppade. Eller mest Jenny - hon har utokat sin garderob med minst 400%. Jattefina grejer kopte hon.

Var nyinkopta luftmadrass holl hela veckan. Peter - jag kan tanka mig hur du har oroat dig i veckor over sovsituationen nar du kommer hit. Sa typiskt dig, ska alltid oroa dig och planera. Du kan vara lugn! Luftmadrassen haller.

I och med Jennys besok uppdagades vad som varit ett faktum de senaste aren: jag har nagot slags sjukt somnbehov. De dagarna jag somnade - ve och fasa - efter midnatt, var jag en zombie dagen efter. Det hela drogs till sin spets imorse, nar jag lamnade av Jenny pa stationen. Kom hem vid nio, la mig bredvid Chat och tittade upp i taket. Kande mig inte sa trott - ni vet hur det ar nar man varit uppe i nan timma och kanner att det har kan nog ga, jag kan nog vakna nu. Sekunden senare sankte jag ogonlocken; en timmes somn kunde val inte skada.

Sen vaknar jag och klockan ar tjugo over tre. Jag repeterar: 15:20. 3.20pm.

Kroppen behovde liksom det efter en san aktiv vecka. Eller nat.

Oxford Street

Helt knappt att det har var jag for mindre an tva manader sen; sommaren kanns jattejatteavlagsen.

Fast idag var det riktigt varmt - jag akte hade flipflops och t-shirt pa mig nar jag akte in till Oxford Circus. Tog mig antligen i kragen och lamnade in kameran som ar trasig. Och sa kopte jag en ny planbok.

Oxford Street myllrade av manniskor som vanligt. Njot lite av att sitta pa andra vaningen pa bussen och kolla pa folk som ar alldelese for upptagna med att trangas for att lagga marke till mitt voyeristiska sondagsnoje.

For ovrigt kanner jag mig over min for-hostdepression. Livet kanns helt okej just nu. Har en massa saker att se fram emot.

Just nu ser jag fram emot min lasagne som puttrar i ugnen.

Murphy's Law

Idag nar jag forsokte ta mig hem fran jobbet var verkligen alla gudar emot mig - vaderguden, bussguden och anti-trangselguden.

Det sporegnade verkligen idag. Som spon i backen. Metspon i backen. Och polar samlades det - sana dar som nar man lyckats hoppa over en, uppkommer en annan pa stallet man satt foten.

I detta sporegn bestammer jag mig for att testa buss nummer 70. Buss nummer 70 gar fran mitt jobb till mitt hus ungefar. Valdigt smidigt. Sa smidigt att min fantasi hade upphojt denna buss till den Perfekta Bussen.

Jag star vid busshallplatsen och vantar ett tag. Ett ratt langt tag. Trots att jag star i en portuppgang sa borjar mina skor sakta fyllas av vatten. Oj vad lang tid bussen tar tanker jag efter tjugo minuter. Men jag ar ratt nojd anda for jag laser en artikel i The Times om Stieg Larsson-trilogin som ar ganska intressant.

Efter en halvtimme ar jag besviken. Lite smasur. Halla liksom - det har hade jag inte forvantat mig av buss 70! Dessutom rinner vattendroppar fran mitt har ner langs nacken och ryggen. Obehagligt.

Efter 45 minuter kommer bussjaveln. Packad med minst 75 andra droppande manniskor. Jag klammer mig pa bussen. Aker nagra stopp. Och sa stannar den. This bus terminates here. Star det pa en skylt, inte ens busschafforen verkar bry sig om folk gar av eller inte.

Sa jag sicksackar mellan vattenpolarna pa en okand gata for att forsoka hitta en ny buss. Hittar en, hoppar pa. Andas ut och forsoker torka bort vattnet fran ansiktet.

Aker tva stopp och inser att jag maste av. Men da ar jag nastan apatisk av ilska sa jag orkar inte bry mig. Gar hem. Sjalvklart upphor det att regna nar jag famlar efter nycklarna utanfor porten.

Host

Det har plotsligt blivit host i London och det kanns. Jag kanner mig Meg Ryan i Nar Harry motte Sally-mysig nar jag springer over gatan i min prasslande parka och latte i handen. Snart kommer jag vara tvungen att ta bussen hem for att det ar for morkt att ga igenom parken.

Loven borjar redan bli gula. I The Times idag stod det att det ar for att det har varit en sa regnig sommar. Hosten tror att det ar mitten pa oktober redan.

Har tillbringat denna hostiga kvall med att laga och ata gronsakssoppa, och kollat pa ett designprogram pa BBC2. Nu ska jag krypa ner i sangen och lasa min bok. Lite mysigt ar det allt.

Sondag i Stratford

Jag ar hemma hos Shayne; han spelar nat trakigt spel pa Facebook som tydligen ar varsta poulart. The Farm eller nat.

Jag har kopt ett jattebra badmintonracket! Extra speed and strength!

Ville testa det i Shaynes vardagsrum men det fick jag inte. Sa jag har spelat lite i tradgarden.

Ikvall borjar nya Miss Marple.

Bloggning och badminton

Jag har ingen lust att blogga langre. Alltsa, ingen skrivlust. Jag gar inte runt och funderar pa saker att aterberatta i bloggen. Jag har ingen kamera sa jag maste lana Chats om jag ska ta nagra kort. Jag har ingen laptop med a och a och o och med normala PC-funktioner och stor skarm.

Jag har ocksa ont om tid - det ar mycket att gora pa jobbet igen och nar Chat slutar tidigt (tva ganger i veckan) forsoker vi umgas sa mycket vi kan.

Allt kanns lite sadar halvdant just nu. Skulle garna utveckla men kanner inte att jag kan ifall det nar vissa nyfikna oron i min narhet. OBS - pratar inte om Chat!

En rolig grej har hant. Jag ska borja spela Badminton! Haha! Jag och mina kara syskon blev ju narapa proffs i Holick i somras. Sa nu har jag varvat en mot/medspelare i Ashley, och hittat en fin sporthall i Marylebone, en kort bussresa harifran. Som boende i Westminster kostar det dessutom bara 40 kronor per person for en timma.

Det finns saklart ett problem - efterfragan. Man far boka sex dagar i forvag, och telefonlinjen oppnar halv atta pa morgonen. Eftersom jag kande pa mig att det skulle vara svart att komma fram borjade jag ringa da. Tio minuter senare har alla tider utom 9-10 forsvunnit. Sa vi ska spela natt-badminton, typ.

Imorgon ska jag till Stratford for att kopa racket. Det finns visst nan bra och billig sportaffar dar, och jag skulle anda dit for att traffa Shayne.

Pa onsdag ska vi spela forsta gangen. Spannande!

Karnivalen

Kamerabatteriet bestamde sig for att do en tidig dod igar sa jag kunde inte foreviga hela upplevelsen igar. Jag kan bara intyga att det var helt fantastiskt - musiken, maten, manniskorna (1,5 miljon manniskor besoker karnivalen varje ar).

Men nagra bilder blev det.

Butikerna bommar igen for att skydda sig bast de kan mot karnivalbesokare:

Sverige

Har bokat resa till Sverige for Chat och mig. Det blev den 25:e September som planerat. Ser redan fram emot det.

Carnival

Det har ar varsta basta helgen: igar var vi pa IKEA och de har tagit in Marabou! Kopte kaviar ocksa, och knackebrod. Chat fick sina alskade ballerinakex och kexchoklad.

Och sa kopte vi forstas lite grejer till rummet. En planta som heter Nicholas Cage. En matta, lampa och den dar grejen till sangen som jag velat haft sa lange (som tacker sidorna). Jattemysigt ar det har nu.

Och idag borjar Notting Hill Carnival, som jag aldrig varit pa forut. Ska bli himla kul. Skont att vi bor sa nar ocksa - alla tunnelbanestationer i omradet ar stangda.

Bilder kommer imorrn!

Ps: Sofia, hur har du det pa universitetet? Ar jattenyfiken!

Picknick

Chat, Ashley och jag picknickade i Hyde Park idag. Var hur mysigt som helst, varmt varmt och sa vackert i parken vid Lancaster Gate.

Vad gjorde ni idag?

Sa har ser jag ut nar jag gar hem fran jobbet

Lite sur, for det ar trettio grader ute och jag har missat hela dagen. Men man ska inte klaga pa promenadstrackan hem - har med Kensington Palace i bakgrunden.

Mandag

Jag och min kollega Laura gick till Hyde Park efter jobbet idag. Satt vid vattnet med en ol och skvallrade. Sen sag vi en jattestor ratta pa grasmattan.

Nu har jag precis stadat (min stadvecka) koket och atit. Imorgon tror jag att vi ska jag ha picknick med Mhairi.

Hemma hos

Min taktik for att kanna mig mindre sjalvmordbenagen over att vara tillbaka i England ar enkel: jag har boat in mig.

Igar skaffade jag bibliotekskort, res-kort (vet ni inte vad det ar? Gud vad daliga ni ar. Alla vet ju att det betyder residents-kort och att det ar typ asbra att ha om man bor i Westminster) och blockbuster-kort. Ja, for att hyra film. Har inte hyrt film i England pa fyra ar, men nu kande jag att jag borde nar det finns en stor Blockbuster sa nara mig.

Dessutom har jag stadat hela rummet. Tankte jag skulle visa lite hur vi bor:

Det basta med rummet ar fonstret.
























Vi har forsokt hitta sa manga platser som mojligt att ha bocker pa.

En hel del har vi varit tvungna att stapla.

















I bokhyllan star det namligen nagra dvd:er och tar upp plats.

















Nasta manad ska vi aka till IKEA och kopa en spegel med, eh, ram. Sa den kan hanga pa vaggen istallet for att sta lutad pa en hog Vogue-tidningar.

Pratade med Sofia nyligen om hur vi ville ha en vagg med en massa bilder, konst och personligt blandat. Jag har borjat pa min har.
















Chat fick en Banksyimitation av mig i fodelsedagspresent nat ar. Nu ar den uppe.

Time Travelers Wife

Jag borjar sa sakteliga komma over min tillbaka-till-England-depression. Lite.

Imorgon ska jag vi se Time Travelers Wife. A Sofia, onskar du kunde vara har!

Ny inneboende

Sofia här.

Sara kom hem och fann att ytterligare en individ hade flyttat hit.

Vi vet inte vad han heter. Vi vet inte ens om det är en han, så det kanske är bäst att kalla honom/henne för den.

Den verkar i alla fall trivas ganska bra här.

Få inte panik mamma.

Kryckjesus

Jag sitter pa busshallplatsen (japp! Detta ar en liveblogg!) och nagot mycket roligt hande alldeles nyss.

Jag satt och laste vad Blondibella har for sig pa Gotland nar en skugga liksom narmade sig mitt synfalt.

Jag tittar upp, in i ett par solglasogon. De ar sa nara mitt ansikte att jag maste stalla om ogonen for att se honom ordentligt. Nar detta klarats av ser jag att mannen framfor mig ser ut ungefar som Jesus, fast med flottigt har (alla vet ju att Jesus hade asglansigt har, typ garnierreklamen) och en krycka.

Kryckjesus oppnar munnen och vralar foljande ratt in i mitt chockade ansikte:

'After careful consideration I have decided to go home, sit on my sofa and drink milk. This fucking bus has ruined my mood and my evening and I'm not going out after all!'

Kryckjesus haltar ivag och kvinnan bredvid mig fragar om jag kande honom.Ja, det kunde man ju trott.

Det roligaste av allt ar att jag verkligen ar utkladd till Agatha Christie. Vilket par.

Jag och min cykel

Jag har hand om en cykel.

Det ar Chats kompis cykel. Den ar orange och en san dar cool indiecykel som ar mycket mindre an normala cyklar utan att for den sakens skull se ut som en barncykel.

Och eftersom att Chats kompis inte verkar vilja hamta sin cykel sa har jag overtagit den och cyklat till jobbet den senaste veckan.

Jag sager cyklar. Rulla fram langsamt med upprepade benskrapningar (bromsarna fungerar sisadar) kommer narmare sanningen. For det ar fullkomligt livsfarligt att cykla i den har staden. Andra cyklister ar det storsta hotet. De beter sig som att de ar med i Tour De France. Ska. Fram. Till. Varje. Pris. Och vilka accessoarer de har sen! Masker, vastar, lampor pa hjalmen, blinkers.

Bilarna ar laskiga, forstas, men cyklisterna ar galna.

Min teknik som medcyklist ar en forsiktig en. Jag cyklar nar jag inte ser nan bil/galen cyklist, och sen nar jag skymtar en sa hoppar jag upp pa trottoaren. Tre fjardedelar av min fard till jobbet ar igenom parken - kanner mig ratt saker dar (aven om det har hant att jag hoppat av cykeln dar ocksa).

Nu ska jag snart bege mi till Mhairi pa maskeradfest. Man ska vara sitt alter ego. Jag ska kla ut mig till Agatha Christie (locka haret).

Sommarregn

Igar regnade det. Jattemycket. Sadar sa man tror att man ska regna bort. Jag tog nagra bilder under min promenad hem.


Queensgate


Bayswater Road


Det var mysigt under mitt paraply


En cyklist svishade forbi min kamera sa snabbt att han nastan blev ett spoke.

-------------------------------------------

Och ikvall har ocksa varit mysig. Jag har malat en pall, kollat pa TV och lyssnat pa regnet som precis borjat falla igen. Och det askar utanfor. Jag alskar nar det askar.

Helgen i bilder

Vi bor nara Little Venice, sa vi gick dit igar.


Vi bor har - Peters Court. Kanns tryggt.


En skymt av rummet.


Langs med kanalen.

Sista flytten

Chat har akt ner till Southampton for att frakta resterna av vart studentliv till London. Imorgon eftermiddag ar flyttandet antligen over. For mig har det varit relativt smartfritt (om man inte raknar fem resor pa tunnelbanan med grejer fran rummet i Chelsea) - det ar Chat som har burit och packat och organiserat. Och jag slipper morgondagens kankade ocksa.

Det betyder dock inte att det varit stressfritt. Det har varit jobbigt att forsoka gora sig hemmastadda nar Chat soker jobb for fullt och vi inte har nagra pengar.

Men jag alskar vart nya rum. Det kommer att bli sa fint nar vi far iordning allt. Och Chat har fatt jobb idag (har jag bestamt efter en lovande intevrju). It's looking up!

Nu ska jag kolla pa lite trash-TV (Big Brother) och sen sova. Harligt.

Fran hotellet

Jag sitter pa ett hotellrum i centrala London - imorgon ar det Eggs Factor-final sa jag bor har ikvall for att vara nara alla finalister, som kommit fran hela landet for att tavla imorrn. Mycket trevligt hotell ar det, och lite skont att komma ivag fran hogarna av grejer i vart nya rum.

Idag fyller mamma ar - grattis! Ar valdigt avundsjuk pa familjen som ar i Holick.

Svar

Sag att jag fatt plugga-utomlands fragor medan jag var borta:

Hur gammal var du när du flyttade till England?
20 - tog ett sabbatsar i Sverige innan jag flyttade hit.

Började du studera direkt?
Nej, jag jobbade pa Topshop i centrala London i nastan ett ar forst. Det hjalpte med spraket, och jag fick engelska vanner (och pojkvan) ratt snabbt vilket gjorde att jag kande mig mer hemma och larde kanna kulturen lite battre.

Hur svårt är det att hänga med på lektionerna med tanke på språket?
Jag hade latt for engelska i skolan och skulle nog saga att jag pratade flytande efter nagra manader i London. Jag flyttade dessutom ihop med min pojkvan som ar engelsman ratt tidigt sa det hjalpte ju ocksa. Att plugga utomlands med allt vad det innebar (facksprak, diskussioner, tal etc) ar forstas en annan sak. Vissa resonemang forstod jag sakert langsammare an andra gjorde. Men man kommer in i det snabbt, och att vaga prata ar jatteviktigt! Tank pa att engelsman tycker att vi ar helt grymma pa engelska, de studerar inte andra sprak pa samma satt som vi och ar jatteimponerade att vi kan prata sa val som vi gor.

Reste du dit själv?
Nej, jag flyttade dit med nagra kompisar. Det var grymt kul att resa tillsammans och personligen stoppade det inte mig for att hitta egna vanner och lara kanna londonbor (samma med mina kompisar). Men det finns nog en risk for att man hanger med svenskarna och gar till 'svenska' barer osv. Vilket ju inte ar sa kul. Trots att jag inte flyttade sjalv sa skulle jag absolut rekommendera att testa! Det gar latt att hitta vanner - de du bor med ar alltid en borjan. Och jobbarkompisarna. I min erfarenhet ar londonbor (och engelsman i allmanhet) oppna och sociala manniskor, inte alls samma mentalitet som i tex. en svensk smastad.

Ett års framförhållning?
Det beror pa vad man soker. En tumregel ar att det gar att soka till mer kreativa linjer (typ designer) lite senare pa aret. Men man ska nog borja kolla pa ansokningspapprerna i december eller sa, for att komma in i september.

Hoppas det hjalpte, anonym!

Flytt och bekymmer

Jag ar helt samst, jag vet. Men de senaste veckorna har varit helt galna - Eggs Factor, Frankrike, flytt.

For igar flyttade vi in. I en lagnhet i Bayswater, nara Hyde Park, Notting Hill och Paddington. Jag promenerade till jobbet imorse, genom parken. Fagelkvitter och nyvakna svanar. Underbart.

Det ar ungefar 40 grader ute och jag och Chat har fler problem an vi har nojen just nu. Alla vara saker ar i Southampton, i ett studentrum tillhorande en van till Chat. En femton lador ar det nog. Vi vet inte hur vi ska kunna frakta hit grejerna, med tanke pa att vi ligger pa minus efter flytt och deposition.

Plus att Chat inte har nat jobb. Men. Det ordnar sig. I London gar sant mycket snabbare an nan annanstans. Och lagenheten ar mysig, rummet stort och fint. (Plats for besokare!)

Sa det ska nog ordna sig, det har ocksa.

Nu: dusch och sen film.

Hur mar ni?

The traveller

Hej.

Jag ar sa himla, himla trott. Jag har varit i fyra lander pa en vecka! Precis kommit hem fran min blixtvisit i Skottland och sitter och dor framfor TV:n. Snart kommer Chat hit, det ska bli mysigt.

Imorgon ska vi kolla pa lagenheter hela dan. Vi borde helst hitta boende imorrn, for sen blir det Frankrike och jag vet inte riktigt hur vi ska hinna allt.

Det ar mycket nu...

Hur ar det med er?

Incredibad

Penarth

Alla har drivit med mig for att jag bokade rum pa ett litet bed and breakfast ute pa vischan i Penarth, utanfor Cardiff. Vi ska halla en Eggs Factor-deltavling har imorgon. Men det ar verkligen hur gulligt som helst! Jag sitter pa mitt rum nu och det ar stort - jag har till och med en liten tradgard. Och det ar otroligt vackert har.

Ser verkligen fram emot imorgon.Den har veckan har bara flugit forbi for jag har haft sa kul. Ska till Southampton imorrn - ser fram emot att traffa Chat. Vi maste forsoka hitta lagenhet ocksa...