Karin

Igar traffade vi var Magazine Photography-larare. Han hette Karin. Hehe. Men det var det anda som var det minsta roligt/lojligt med honom: personlighetsmassigt var han en skrackinjagande naturkraft, fullkomligt galen.

For det forsta var han totalt oforskamd. Svor hela tiden, sa at oss att halla kaften och lyssna ena sekunden, och svara pa utkastade fragor nasta. Ibland ringde hans telefon och han avbrot sig mitt i en mening for att svara. Om nagon sa nagot "fel" viftade han bort svaret. Om vi sa nagot han gillade bad han oss att upprepa det, och belonade oss genom att fraga vad vi hette. Han berattade att i tredje aret valjer han ut de tio basta eleverna for en fortsattningskurs. Vem som helst far alltsa inte studera vidare. Det later pa gransen olagligt.

Samtidigt var han mer inspirerande och intressant an nagon annan larare jag nagonsin haft. 2,5 timme gick pa fem minuter. Jag hade hjartklappning i typ en halvtimme efterat och var tvungen att dricka ett glas vin for att lugna ner mig nar jag kom hem.

Och jag som inte ens trodde att jag var intresserad av fotografi. To be continued...