I'm a LADY, you see

Igår när jag stod och sorterade kappor i storleksordning kom en liten man fram till mig.

Liten man: Do you work here?
Jag: I do!
Liten man: I just LOVE this coat! It's fabulous, don't you think? (pekar på en kort damjacka i ylle)
Jag: Er...yes.
Liten, konstig man som spanar på damkläder: I'm gonna try it on! (börjar gå mot damernas provrum)
Jag: Eeeehh... The men's fitting room is down there...
Liten konstig man, nu på väg in i damernas provrum: (stannar upp) DARLING, I ALWAYS go into the women's fitting room. I'm a transsexual, you see!

Varpå den lilla mannen går fram till mig, till sig omkring och viskar bestämt: It's not like I'm gay or anything!

Tyvärr passade inte kappan ("DARLING, I looked like a meatball!") - men visiten var inte över. Mannen, eller ska jag kanske säga kvinnan, i fråga var nämligen en väldigt underlig personlighet. Han/hon (även om pikétröjan och shortsen indikerade det förstnämnda) övergick i ett ordflöde som inte gick att stoppa.

"Darling, you are just so fit! I'm a meatball compared to you, I really am! I wish I was a size zero. Oh, see that dress over there? You'd look stunning in that. You should buy that coat. It's amazing, but my husband wouldn't like it. Should I do up the buttons? I'm a manager at John Lewis, you see, and when the customers don't do up the buttons I just feel like FIRING EVERYONE - oh, what's that? That's a bit nu rave, don't you think? With your legs, you could SO pull it off. I'd better be off, see you later, ta ta!"

Jag är rädd för denne man. Han verkar lite labil.