torsdag, mars 06, 2008

Bournemouth





Igår var jättemysigt - vi tog bussen till Bournemouth och promenerade längs stranden - det var underbart soligt men rätt kallt, i alla fall för mina känsliga öron. Vi åt picknick på stranden, kollade på galna killar som surfade (!), en utan våtdräktshandskar, måste varit så kallt.
Sedan tog vi en fika och utforskade staden.

tisdag, mars 04, 2008

Ica-kort på vift!

Om någon hittar ett icakort med mitt namn på, kan ni komma förbi med det då?

JAG HAR INGA PEEEEEENGAR!!!!!!!!

Seriöst. Jag vill ha mitt kort nu.

Hänt i veckan

  • Vi fick ett brev hem adresserat Mr P Emanuelsson. Väldans trevligt. Fel land bara. Men det visade sig vara en Isle of Wight-reklambroschyr inför påsklovet. Undrar om den var menad till Per eller Peter?
  • Jag glömde att köpa tidningen där min Observerartikel var publicerad, så igår stal jag mina tre sidor från bibliotekets Observer Food-tidning. Det var lite läskigt; jag gick in på toa och rev ur sidorna försiktigt, sedan smög jag in dem i en tidning som jag hade med mig. Kände mig som James Bond. Tyvärr höll inte larmmaskinen på bibblan med mig, utan började pipa väldigt när jag försökte gå ut. Darrbent och med ett panikfladder i hjärtat log jag mot bibliotikarien. "Ooops! What was that?". De var inte lättlurade, heller - alla som säger att bibliotekarier är mesar har fetfel. Jag blev typ visiterad och trodde att jag skulle DÖ av skam. Helt säker på att de skulle hitta sidorna. Chat var förstås den som räddade mig i slutändan, och smugglade ner de urrivna sidorna i hans block. Och så gick vi ut, trots att det pep. Bibliotikarierna såg hjälplöst på. Nu undrar jag bara hur fasiken det är möjligt att larma en sida i en tidning? HUR?

It's a beautiful day



Så himla fin dag idag. Förhoppningsvis fortsätter det vackra vädret imorgon. Jag och Chat firar närmligen tre år tillsammans och ska ha picknick i Bournemouth. Dessutom börjar mitt påsklov.

lördag, mars 01, 2008

Stackars Simona!

Så himla BESVIKEN! Simona gick inte vidare till final (här gäller det att mjölka röst-pengar på så kort tid som möjligt). Nu står det mellan två skitdåliga låtar och hursom kommer England komma sist igen.

Det är ju alltid något, förstås. Men stackars söta Simona! Chat pratar med sin mor nu som är väldigt besviken.

until 9.30

Andy gick vidare, och en annan tjej. Tjejen hade en skitdålig låt som alla verkar gilla. Nu är det röstning, och sen 9.30 får vi veta vilka två som går vidare.

Ses då!

Här är de!


Okej. Här är hela gänget. Simona är tjejen till höger som åmar sig lite. Den blonda till vänster är svenskan, och tjejerna som sitter nedanför är hennes grupp.

O-melodifestivalig


Det här är Andy - kolla vad trevlig han ser ut! Men nu har han börjat sjunga, och låten är alldeles för o-melodifestivalig för att ha en chans.
Puh.

Andy kommer och förstör

Å nej! Andy Abraham från X-factor är med i nästa head-to-head! Han har värsta fan-basen ju.

Hoppas han är dålig.

JIHOO

YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEES!

Simona gick vidare!

(Om hon vinner ska jag fasiken till Belgrad, och sitta vid bordet i Green Room!)

Vem?

Vem går vidare?

De snackar nu.

De sa att Simona var "mad"! Alltid positivt. Och de kommenterade också östblocks-röstningen! En av domarna sa nyss att hon är super-weird, perfect for Eurovision, och demented!

Hon kan sjunga!

Låten är... bättre än Robs!

Hon kan sjunga, åtminstone.

Och hon har korsett. Och är från Rumänien. Alltid ett plus i Euro-sammanhang.

Japp. Hon går vidare, det tror jag.

Låten är också väldigt lätt att lära sig, den går: "Changes! Changes! Changes!"

Charm

Simona är världens charmigaste figur! Nu ska hon sjunga.

Oj. Hon har på sig en korsett.

jaja.

I owe it all

Robs låt heter "I owe it all to you" och texten går typ : there's nothing to hold me back now, nothing I can't go through, the damage is done, blablabla

Han är typ fyrtio och har kostym från Next på sig.

Alltså, jag har inte sett Simona än men hon måste vinna över det här!

Regler.

Alltså, reglerna är: först tre head-to-heads: första ronden vanns av svensk-tjejens grupp. Nu är det Rob mot Simona.

Sen går de tre vinnarna vidare till folkets röst. Och Wogan får också välja ett wildcard som går vidare.

Rob

Nu ska nån som heter Rob tävla mot Chats föräldrars inneboende, Simona!

Sverige går vidare

Å nej.

De gick vidare. Bandet med svenskan.

(Här väljer de tre akter som går vidare till folkets röst.)

Haha

Haha. En av domarna sa åt svenskan att hon inte kunde sjunga! Haha.

Liveblogg från Engelska melodifestivalen!

Sitter och kollar på melodifestivalen; här är det inga deltävlingar inte. Främst är vi spända på att se Chats föräldrars inneboende, som är med och tävlar!

Men hittills: Två 16-åriga fjortisar som inte kan sjunga en ton rent. Och ett band med en blond tjej : "I am actually from SWEDEN. We love eurovision in Sweden! I hope England love me!"

Jag gömmer mig bakom en kudde.

onsdag, februari 27, 2008

Skakad

Man borde kanske inte skämta om naturkatastrofer, men när det väl är en jordbävning - i ENGLAND - måste hela landet utom vi känna av den?

tisdag, februari 26, 2008

Kulturdag

Helgen i London var verkligen trevlig. Eilen från Norge och Laura från Bournemouth (fin version av Southampton) som Ami träffade i Australien var verkligen trevliga. Vi gjorde Oxford Street, åt nudlar på Wagamama, sightseeade lite och bara hade det mysigt. Det är alltid så trevligt att vara i London med kompisar som inte bor där; de är inte lika stressade som Londonbor ofta är.

Bilder kommer kanske snart, nu när jag har joinat det där förbannade Facebook igen. (Fast det var lite kul att göra Moviequiz).

Nu ska jag och Chat kolla på Annie Hall. Har precis sett Fanny och Alexander (första delen), så det är kulturdag idag.

måndag, februari 25, 2008

Lealösa jag.

Idag har jag verkligen varit en zombie. Suttit i pyjamas framför datorn och redigerat och skrivit, med en kaffe och en hög med snus. Dessutom tror jag att jag luktar.

Men nu stänger lealösa fabriken för idag - imorgon ska jag upp med tuppen och har lektioner ända fram till lunch (!!) - dessutom mer redigering med våra lärare. Suzanne kallar oss elitgruppen. Vi är fem personer.

Resten av kursen går det inte så bra för. Usch, stackars Poppy fick en rejäl utskällning och läraren säger att hon är på väg att få en 3rd - motsvarar ungefär G. Bara för att hon inte gått på de enskilda samtal som vi trodde var icke-obligatoriska.

Den här veckan ser ut som följer:
Tisdag: Skola 10-16, sedan plugg och tv. Det är Masterchef finalvecka!
Onsdag: Skola 9-11, Bibblan med Isabell från elva. Och lunch därimellan.
Torsdag: PAYDAY. Jag är så fattig så det finns inte. Sen jobb. Seans födelsedag.
Fredag: Skola på dagen - jag och Emily ska snickra hemsida, och sedan ska jag intervjua en tjej från Tjeckien klockan 6.30. En drink med henne, kanske en till med Chat? Eller middag?
Lördag: Ledig. Betyder plugg.
Söndag: Jobb.

Å, jag måste berätta om London med Ami och trevliga Eilen och Laura! Får bli en annan dag.

Yes, jag hade fel!

No country for old men basta film! YAY!

Nu ska jag sova.

söndag, februari 24, 2008

Hey Oscar

Jag och Chat ska stanna uppe och kolla på Oscarsgalan ikväll. Det ska bli sjukt kul. Ett litet problem är att jag har jobbat från åtta till sex och är ganska så jättetrött. Jag vet inte hur jag ska klara av att inte somna.

Men. Här är vad jag tror på:

Bästa kvinnliga: Julie Christie för Away from her

Bästa manliga: Daniel Day Lewis för There will be Blood

Bästa kvinnliga biroll: Cate Blanchett för I'm not there.

Bästa manliga biroll: Philip Seymour Hoffman för Charlie Wilson's War. Nej. Nu ändrade jag mig. Säger Javier Bardem för No Country for old Men. Men jag hejar på Philip, for the record.

Bästa regissör: Bröderna Cohen för No Country...

Bästa film: There will be blood

Och en bonus. Snyggaste klänning: Chloe Sevigny

Okej. Nu ska jag dricka en kanna kaffe.



fredag, februari 22, 2008

London



Nu drar jag till London! Ha en bra helg.

onsdag, februari 20, 2008

Klockan fyra

Klockan har hunnit blivit fyra. Vad fort det gick - i morse hade jag lektion till elva och sen dess har jag bara slappat. Okej, sovit.

Nu borde jag alltså göra grejer. Frågan är bara... vad.

Chat ska till London och gå på adoptionsmöte med sina föräldrar. Jag ska också dit, fast på fredag. Och träffa Ami som kommer och hälsar på. Så roligt!

tisdag, februari 19, 2008

4

Och sen gick han raka vägen och gifte sig. För fjärde gången!

Styling





Så här såg det ut idag när vi hade styling. Yasmin är modellen, jag är fotografen.

måndag, februari 18, 2008

Mobbning

Mobbning diskuteras just nu på ett mycket personligt och intelligent sätt på bloggar, bland annat hos Annika Marklund och niotillfem.

Jag blev aldrig mobbad, men det fanns situationer då jag kände mig mobbad. Kanske kan jag ana mig till hur det måste kännas för dem som får ta det varje dag. Förmodligen inte.

Annika Marklund skriver här om en lärare som - enligt mig - inte tog sitt ansvar. En lärare kan påverka så mycket, kan göra hela skillnaden. När någon säger, "men det är inte lärarens jobb, en lärares jobb är att lära ut grammatik och matte" så är det bullshit. Men däremot kan jag förstå de lärare - särskilt på högstadiet (varför man skulle vilja bli högstadielärare är för mig helt ofattbart) som inte orkar. För det är inget litet jobb direkt. Förutom att stödja den mobbade, så måste mobbaren tas itu med. Det är uppfostran och värderingar och folkvett och tonårsångest som ska intutas en person som oftast är livrädd.

För det mesta fungerar nog bara bestraffningar. Jag tror på att blanda in föräldrarna. Inget krossar ens hjärta som en som en besviken förälder. Men om föräldrarna är hopplösa är mobbaren förmodligen det också. Och vad gör man då?

It's BOROMIR!


Jag har glömt att berätta om när jag såg Sean Bean! Inte för att det finns så jättemycket att berätta. Så här var det: jag och Klara var på en pub och så såg vi Sean Bean.
Jag blev väldigt till mig. Det är ändå självaste Boromir in the flesh. Så jag var tvungen att ringa Chat. När jag lade på gick Sean Bean förbi, med någon slags livvakt (eller så var han bara stor av sig själv) och en vän.
Det var det. Kortet ovan är alltså ett kort av ett kort där Sean Bean blir fotograferad med ett fan.
Jag är så cool, alltså.
Ps: Han såg äldre ut i verkligheten.

söndag, februari 17, 2008

trutt

Det är rätt svårt att komma upp klockan sju (okej, halv åtta) på morgonen när man går och lägger sig tre. Därför är mina söndagar inga mys-söndagar utan veckans mest ansträngande dag. Kom hem vid sex och glufsade i mig en pizza framför American Idol - jag gillar 16-åringen - för att sedan försöka formulera skriftliga meningar till morgondagens möte. Det gick sådär. Såhär i efterhand kan jag endast se hur jag förstörde min fina avslutning på artikeln om män som slår kvinnor till ett pretantiöst slut som inte säger någonting. Och nu kan jag inte komma ihåg hur slutet var från början.

Tror att det är läggdags.

lördag, februari 16, 2008

En lördag


Förra lördagen var jag väldigt glad i London.
Godmorgon. Klockan är 13.07 på min datorskärm och jag har varit vaken i en halvtimme. Det är fint väder ute, men idag måste jag skriva, skriva, skriva. På måndag har jag möte med Suzanne där vi ska gå igenom allt jag skrivit för min dissertation.
Hittills är det inte så mycket.

fredag, februari 15, 2008

The curse of teamwork

Å, vad jag avskyr grupparbeten. Det går inte så bra just nu: att skapa en hemsida med fyra personer som du inte känner och helst inte vill lära känna, är fan inte kul.

Jag trodde ändå att jag var dålig på grupparbeten, men i jämförelse med mina sorgliga små kollegor är jag överlägsen. Inte för att det är svårt: allt du behöver göra för att vara överlägsen i min grupp är att komma till våra möten, svara på e-mails och hålla deadlines.

Hur svårt ska det vara, liksom.

torsdag, februari 14, 2008

Ego




Jag fick en massiv egokick igår. Camilla sa nämligen, sådär i förbifarten, att fotoläraren Karin sagt att min artikel var den bästa han någonsin (???) läst (!!!!) - alltså, det tror jag inte på - av en student. Och att han inte kunde fatta att jag var svensk.
Typ bästa komplimangen någonsin.
Det var intressant att den kom just då, bekräftelsen jag, vi, alla människor behöver, för att känna att vi är på rätt väg. För som jag och Klara pratat mycket om de senaste dagarna - hur mäter man hur bra man är? Om man valt rätt? Om jag skulle få ett uppdrag av en tidning, vilken som helst, skulle jag göra bort mig eller vara en succé?
Det känns omöjligt att veta.
Så därför var det ganska trevligt att få den lilla överdrivet dramatiskt formulerade komplimangen igår. Kanske kan det bli nåt av mig i alla fall.
Och nu har min dator helt fuckat upp sig och allt ser jättekonstigt ut, WHY?
Ha en trevlig alla hjärtans dag. Saknar er, mina svenskar. Å, om ni vill läsa världens bästa artikel så är den ovan.

Rika horor

Igår hade jag ett roligt samtal med en tjej.

Hon: But prostitution is really good, it's the oldest profession in the world!
Jag: (ser förmodligen mycket hånfull ut) That's like saying murdering is good, cause it's really old to murder.
Hon: But historically, prostitutes were the smart ones. It was like only the ones with money that were allowed to be whores.
Jag: (torrt skratt) What do you mean tho, what time are you talking about? Like back in egyptian times?
Hon: (ser lite osäker ut) No....Like 1602.
Jag: That's very specific.
Hon: But we read about it in school.
Jag: (känner mig väldigt elak och frågar snällt) Maybe you are talking about courtisans, perhaps you mean the prositutes that were kept by kings and stuff? They might have had money.
Hon: Maybe...
Jag: Like at the Moulin Rouge, perhaps? They probably weren't that poor.
Hon: I never saw that film.
Jag: Right.
Hon: I think maybe it was Venice.
Jag: (ger upp) Oh ok. Maybe we can agree that most people in history who have sold their money to men have not been the most sucessful?
Hon: I think maybe some of them were poor.

Maybe.

tisdag, februari 12, 2008

Med Klara kom våren





torsdag, februari 07, 2008

Om du ska gora nagot innan du dor...


En milstolpe i livet, kandes det som, att se en internationell fotbollsmatch. Och pa fantastiska Wembley - vilket jag insag lite forsent (hade glomt hjarnan hemma). Nagra hojdpunkter: det konstanta buandet av Ashley Cole (for Arsenal, men mest for hans otrohet mot sota Cheryl, vilket jag tyckte var sa underbart konstigt att jag inte kunde halla mig for skratt. Att se Rooneys sura humor pa nara hall (mot slutet gick han runt och stampade i golvet som ett annat barn), alla visor, de intima ropen: "Well done, Seanie" (Shaun Wright-Phillips), "Good thinking, Crouchie" (Peter Crouch) och den klassiska "Rooooonee", vars status motsvaras narmast av Zlatans i Sverige.
Fantastiskt.

Finding Nemo



Innan matchen igar var vi pa London Aquarium. En Nemo-fisk sag vi, och nagra hajar. Men annars var det inte extremt mycket att hurra for.

Det har leker jag med




Idag har Sabin och Shelton brakat, sovit, atit och skitit, som alla andra dagar. Men de ar sa sota na de gor det...

tisdag, februari 05, 2008

Bra vecka

Det jamas och spinns och morras i det har huset i Stratford: Sabin och Shelton heter ungkatterna som haller mig sallskap nar alla andra ar pa jobbet.

Ikvall kommer min bror och halsar pa. Imorgon ska vi se England-Schweiz pa Wembley. Pa torsdag kommer Klara.

Det har ar en bra vecka.

lördag, februari 02, 2008

London i morgon

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag jobba, gå på fest med jobbet och åka till London för att gå på en annan fest.

Fast först måste jag sy i en jäkla knapp i min jacka. Finns det något tråkigare?

Cloverfield



Jag har precis sett Cloverfield, och förutom att jag skulle kunna kräkas om jag lutar mig framåt riktigt mycket (skakig kamera = åksjuka) är jag helnöjd. Den var mycket, mycket bättre än förväntat.

fredag, februari 01, 2008

Idyll?

Sitter och letar bilder på syster Sofia, eftersom att hon ska vara min modell i ett fashion shoot som jag håller på att planera. Det vet inte hon, men så är det i alla fall. Hittade de här från Hölick 2005. Notera Peters min på bild två, Jennys koncentration på bild tre och den högst ovanliga frisyren min bror sportar.

De är bilder som får en att vilja stanna i växten, bosätta sig i en koja på sommarstället och leka häst. Eller något.




torsdag, januari 31, 2008

Michaela

Jag intervjuade Michaela igår. Ni som inte orkar klicka på länken: Michelle är från Slovakien och jobbar på Zara, pratar nästan ingen engelska och har en ovanlig vana att byta samtalsämne var tredje sekund.

Vår intervju gick bra. Över förväntan. Höjdpunkten var nog när jag frågade om hennes tidigare jobb (McDonalds, här i England) och hon ber mig att inte berätta för någon vad hon tänker avslöja. Jag lägger pennan på bordet, och hon lutar sig fram:

"I am from very rich family. We have three cars, very sucessful company, two buildings, everything. And I work in McDonalds!"

Hennes ivriga skratt var, trots en gnutta arrogans, faktiskt rörande.

tisdag, januari 29, 2008

Look at her shoes


Jesters


Stället jag var på igår heter Jesters, och låg i ett hål i väggen mellan två kebab"restauranger". Om det inte vore för kön som ringlade sig långt ner på gatan hade jag aldrig vetat att det fanns. Vi kom dit nio, då det öppnade, och köpte två öl. Det blev ett pund. Sedan satt vi och lekte drinklekar -skitkomplicerade så jag förlorade hela tiden.
Sen behövde jag gå på toaletten. Det gick inte så bra. Kön tog cirka 25 minuter och jag var verkligen jätte,jätte,jättekissnödig. Lyckades hålla mig på något vänster, kanske på grund av ett distraherande samtal med två andra kissnödiga tjejer som tyckte att jag var "ok, trots att jag gick på Solent" (Jesters tillhör det andra, seriösa universitetet i staden som har "riktiga" utbildningar och tentor, och de hatar oss. tydligen.)

Efter toakrisen försökte jag beställa en till öl. Det gick sådär. 40 minuter senare hade jag fortfarande ingen. Men å något sätt gjorde det inget; öl för 50p kan man faktiskt vänta lite på. Och Abs (så heter killen från Zara som bjöd dit mig) kompisar var schyssta och studentiga och gjorde mig lite avundsjuk på deras sammanhållning. Kanske skulle gått på ett riktigt universitet ändå.

måndag, januari 28, 2008

Money Money Money


Det ska tydligen vara fult att prata om pengar. WELL, SCREW YOU!
Jag har 13564,78 kronor på mitt sparkonto! Hur grym är jag?

Ni med fonder, ekonomiskt sinne osv kan gå och hänga er, för jag är stolt. Jag har SPARAT! Naturligtvis har jag också planerat vad jag ska göra med mina 13564,78 kronor.
  • Spara dem tills jag blir gammal! Tänk, när jag är 74 och skröplig, tar jag fram min lilla bankbok och skrattar mitt hesa skratt. Haha! 13564,78 är hur mycket mjöl och salt som helst (när jag blir gammal ska jag baka bröd varje dag).

  • Köpa en designerväska. Fast något inom mig säger att jag egentligen inte borde, att det kanske vore lite synd att sparandet resulterade i en akt av conspicious consumption, särskilt med tanke på att jag värformulerat fördömde alla sådana handlingar som "detremental to the soul" i en uppsats och därför vann min lärares gillande. Å andra sidan skulle det lätt hjälpa att få ett jobb inom modebranchen med en Chloé på axeln. Å tredje sidan räcker inte 13564,78 till en Chloé.

  • Köpa ett hus! Jag vet vad ni tänker. Inte behöver jag ett hus när jag är så ung. Men där har ni fel. Undersökningar har visat att man borde äga minst fem fastigheter som 23-åring, för Lindsey Lohan är bara 86:a och har redan sjutton hus. Problemet är att det där drömhuset för 13564,78 kronor förmodligen befinner sig i ett krigsdrabbat område utan bredband, och Chat skulle aldrig kunna leva utan internet.

  • Köpa en Chiuaua! Jag har hört att det kostar ungefär så mycket sedan Tinkerbell blivit ungefär lika känd som president Bush (förmodligen mer i USA) och inflation bland tonårs-wannabees är inte att leka med. Men jag gillade Chiuauas redan på 90-talet, så jag har ett frikort. Haken är väl att Ryanair inte direkt gillar hundar och att jag tyvärr inte kan vakna innan klockan två på dagen (en kattlåda till en hund känns lite som djurplågeri).

  • Köpa 2086,88 stycken öl ikväll.

Se den.


Betvivlar att en bättre film än No Country for Old Men kommer att släppas i år - och jag vet att det är januari. Nedtonad, vacker, skrämmande, oförutsägbart bisarr (men mindre så än vad som är vanligt i Coen-brödernas filmer) och spelad med ett till synes instinktivt lugn (Josh Brolin är min nya idol). Jag ville inte att den skulle ta slut.

En Fosters? Det blir 6,50, tack.


Ikväll ska jag till ett ställe där all öl kostar 50 pence. Låter lite halvskumt, jag vet. Men jag ska dit med en kompis från jobbet, faktiskt, och hans sex housemates. Kommer förmodligen att bli dötrist, men ölen är i alla fall billig.

söndag, januari 27, 2008

Förväntan


Ikväll ska jag se No Country For Old Men. Avis, någon? Pappa Per, till exempel?

Obama


Primärvalet i USA förbryllar mig lite. Policy tänker jag inte diskutera: alla vet att i USA röstar man på president, inte parti. Men jag förstår inte varför jag så gärna vill att Obama ska vinna. Är det hans karisma som överskuggar Clintons byrokratiska framtoning? Eller är jag så ytlig att det handlar om hudfärg över kön, grundat i något slags ideologiskt komplex?
Hm. Jag vet bara att jag gillar Obama.


lördag, januari 26, 2008

Plugga till modejournalist - uppdaterad version




Bild


Många frågar fortfarande om modejournalistisk - det är, så vitt jag vet, för sent att söka nu, men jag publicerar ändå en uppdaterad version av min gamla guide för de intresserade.

--------------------------------------


Att komma in


På http://www.ucas.co.uk/ finns alla (utom vissa privata) universitet listade. Det är här du hittar rätt utbildning och skickar in din ansökan. De flesta universitet har i stort sett samma regler, vilka jag går igenom här.

Betyg Först och främst beror det på hur gammal du ar. Ni som är över tjugoett räknas nämligen som "mature students" och kommer in oavsett hur höga dina betyg är. Men oavsett din ålder behöver du ett fullständigt gymnasiebetyg som du översatt till engelska, samt något slags sprakbevis (jag tvivlar på att detta ar nödvandigt, men det brukar stå med som krav). Jag gjorde både TOEFL och Cambridge Advanced English, men jag tror TOEFL är standard.



Dessutom krävs ett personligt brev, där du berättar om dig själv. För britterna tror jag detta brev kan betyda rätt mycket, som utländsk student betyder det mindre. Universiteten här vill som regel attrahera utländska studenter eftersom det ser bra ut för dem och de får bidrag för det. Men självklart är det viktigt att ditt brev:




  • Är korrekt skrivet: stav- och grammatikfel ser inte bra ut för en blivande journalist.

  • Förklarar varför du vill studera modejournalistik. Var ärlig; om du gillar att shoppa och styla, skriv att du är besatt av form och färg. Om du gillar modets teoretiska aspekter, framhäv dina analytiska kunskaper och eventuella mål.

  • Berättar om dig själv, men med fokus på det som är relevant för utbildningen. Universitetet är inte intresserade av att du har nio syskon, men om de alla jobbar inom mode blir saken en annan.

  • Läs på om skolan och förklara varför du skulle bli en tillgång som student.


Referenser Lärare eller arbetsgivare kan vara bra som referenser. De kan behöva skriva ett brev.

Intervju
Vissa universitet vill gärna intervjua dig, och då måste du alltså ta dig till England. Det universitetet dar jag studerar intervjuade inte, men ett annat jag sökte till gjorde det.Kom ihåg att din ansökan måste vara inne rätt tidigt. December eller januari året innan, har jag för mig, om du vill börja till hösten.




Ubildningen



Min utbildning ar på tre ar, vilket är vanligt här. Många kreativa program erbjuder också s.k. sandwich- kurser, som ar på fyra ar med ett ar praktik emellan. Kan vara bra att få erfarenhet i branschen.Min kurs heter Writing Fashion and Culture, och introducerar väldigt brett modeindustrin: PR, fotografi, grafisk design och journalistik blandas med teori (modehistoria, modeteori, marxism, psykoanalys, semiotik), och en del museibesök och gästförelasäre.Surrey Institute of Arts and Design, som har bytt namn till något annat, erbjuder en Fashion journalism-kurs. London College of Fashion och University of Westminster erbjuder också modejournalistik eller relaterande kurser.




Jag valde medvetet att inte studera i London, dels for att jag inte hittade den perfekta kursen dar, men också eftersom jag trodde att Southampton skulle vara mer "studentigt". Jag hade rätt i det, för mer studentigt än såhar blir det nog inte, men på sätt och vis hade jag nog trivts bättre i London. Southampton vimlar av galet unga studenter som aldrig varit hemifrån förut och vars liv går ut på att festa tills de stupar. Ni vet hur svenskar (och britter, for den delen) beter sig på semester? Så är det här. Året om. Varje dag. London är förstås bättre ur jobbsynpunkt: praktik är närmre och lättare att få, och du vet aldrig vilka kontakter du kan träffa på en utekväll. Men tänk på att London är dyrt och stressigt; om du föreställer dig studentliv á la Uppsala passar en mindre stad dig säkert bättre.



Är modejournalistik i England rätt för mig?



Om du vet att du brinner for mode och ditt skrivande, och du inte kan se något annat alternativ än att jobba på ett modemagasin i framtiden: kom hit! Storbritannien är ett fantastiskt medialand. Visst, konkurrensen är stor, men möjligheterna ar många. Att jobba sig upp från modeassistent till skribent inom något år är inte omöjligt. Dessutom finns PR-sektorn, där jobben är fler och det är relativt lätt att bygga upp ett kontaktnät.Även om du vill hem till Sverige direkt sa kan det vara en fördel att ha last utomlands: du får en grundkunskap i mode, konst- och kulturhistoria, du lär dig branchknep och sätt att förbättra ditt skrivande. Dessutom kan du bygga upp en portfölj med fotografier och artiklar. Att de är på engelska gör inte sa mycket i Sverige.Samtidigt så är min utbildning, och jag kan tänka mig att många universitet fungerar likadant, väldigt "fri". Har du svårt att ta egna initiativ och beslut kommer du att få problem: första aret hade vi endast 5 timmar schemalagt, resten av veckan var upp till oss att planera.

Frågor? E-maila mig på sara_emanuelson@yahoo.se




Update

Jag segrade - det blev lunch på Varsity med Sean och Matt och Chat. Jag åt Spaghetti med spenat och tomat. Mycket intetsägande, men efterätten -chocolate fudge cake - återställde balansen. Kvällen har sedan ägnats åt att äta mer pasta, kolla på Grand Design och surfa på internet. Så spännande. Imorgon jobbar jag tidigt.

Mina alternativ

Det är jättefint väder ute. Jag borde gå ut. Jag har ingen ursäkt för att inte gå ut.

Jag känner bara att jag heller inte har någon anledning.

Så här är det i Southampton när jag är ledig. På kompisfronten finns svenskarna och norrmännen*. Men Isabell och de andra är i Amsterdam så dem kan jag inte träffa. Andra alternativet är Sean och Matt, som säkert skulle vilja göra någonting. Men även fast jag känner dem väl känns det konstigt att träffa dem utan Chat. Kanske för att de är killar? Jag vet inte. Jag skulle kunna ringa dem, och se vad de gör, antar jag.

Och sen är det tjejerna. Camilla, Bianca, Poppy, Yas (som ändå med stor sannolikhet är i London). Det är svårt med dem. De har alltid planer. Oftast hemma på helgerna. Om jag ringer någon av dem är det ungefär 1% chans att de skulle vilja hitta på något. Tro mig, jag har provat. De kanske hatar mig.

Och så är det jobbet. Hahahaha. Folk som jobbar heltid på Zara orkar inte göra något när de är lediga.

Så då återstår alltså tre alternativ:

1) Att själv gå på en promenad i Southampton (det tar fyrtio minuter att komma till en dunge)
2) Att själv göra någonting annat, som att shoppa eller ta en fika.
3) Att stanna inne.
4) Att ringa Sean och Matt
5) Att övertala Chat att göra något av de ovanstående med mig (han har precis kommit hem från jobbet).

Det här kommer att bli riktigt spännande! Lovar att uppdatera ikväll och berätta vad jag hade för mig denna spännande lördag.

*även om bara några få är trevliga nog att hänga med. Jag kan berätta varför: när vi var ute och tog en drink i onsdags gick Chat på toa och brevid honom stod en norrman och kissade. Som Chat beskrev det: "I was standing there having a bit of an akward moment because we didn't really know each other, and then he did a huge fart! Like that wasn't embarrassing enough he turned to me and went: 'who did that? Did you do that? Yeah, you farted! Disgusting' - and left!". Trevlig kille. Och hans ragg ville gå från stället för att människorna där var "äckliga".

Modellande






















Min mycket talangfulla vän Camilla har fotat Chat för en tidning i Southampton; det verkar som att bilden med hjärtat kommer att vara på omslaget, till och med. Bianca heter modellen i vitt, också en kompis till mig. Vackra, tycker jag. Foto: Camilla Treharne

fredag, januari 25, 2008

Film


Har precis kommit hem från bio och middag med Chat. Vi är väldigt bra på att dejta, Chat och jag, med tanke på att vi ändå träffas nästan hela tiden.
Har förresten sett en hel del film, gammal och ny, på sistone. Ni får mina recensioner alldeles gratis. Med betyg och allt.

Stardust
Förvånande charmig. Robert De Niro, som verkar har gått på myten om sig själv och kör samma överspel i alla filmer, rycker upp sig här och lyckas vara grymt rolig. Scenen när han prutar med Ricky Gervais köpman är fantastisk. Michelle Pfieffer är som skriven för rollen som den onda häxan. Se Stardust. Om ni inte gillar den har ni noll humor. 4/5


Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street
Inte så fantastisk som den blivit utmålad, men underhållande och stundtals asgarvs-framkallande. Depp är briljant även om jag inte håller med om att det är hans bästa film. Vilken som får den titeln? Skådespelarmässigt Donnie Brasco eller Secret Window. Grejen med musikaler är att om musiken är stark nog måste storyn fängsla; här var det skådespelarna och bildspråket snarare än historien och musiken som gjorde filmen. Men se den, och håll utkik efter Sacha Baron Cohen. 3,5/5

Charlie Wilson's War
En pappafilm. Ni vet hur Forrest Gump får en att känna sig intelligent för att alla kulturella referenser är så övertydliga? Samma gäller här, men då måste du vara allmänbildad på riktigt. Tom Hanks, som jag känner en underlig aversion emot, var dryg även här, men Philip Seymour Hoffman förtjänar ännu en Oscar för sin FBI-spion. Eller var det CIA? För övrigt ger jag inte mycket för Julia Roberts accent. Sammanfattningsvis kan jag säga att det var jättefint att filmen egentligen handlade om Irak och blablabla, men att jag kom ut ur biosalongen och kände en slag tacksamhet mot Charlie Wilson's War för allt den lärt mig om Sovjetunionens fall, snarare än den där trevliga känslan av att ha sett en grym film. Vet inte om det var meningen. 3/5

P.S I Love You
Jag skäms för att jag betalade för att se den här filmen. Och detta var sista gången jag nämner den. 1/5

48 timmar

Två dygn senare och jag har precis sett sista avsnittet av Heroes.

What can I say, vissa firar slutet på en jobbig period i skolan med två dagars festande.

Jag? Jag kollar på tv.

onsdag, januari 23, 2008

Konstig dag

Idag har varit en konstig dag; hade lektion från nio till elva, sedan gick jag hem och sov. Sov till sex! Ett underligt sätt att fira inlämningen av min mastondontuppsats igår. Och så är jag arg på att Heath Ledger gick och dog, så himla jättesorgligt.

Ironiskt är kanske att jag precis kollade på Extras julspecial om kändisfixering. Men jag tycker att man visst kan vara ledsen om en talangfull och ung skådespelare dör.

well. nu ska jag kolla på första avsnittet av Heroes.

Heath



Jag trodde Heath Ledgers karriar skulle borja pa riktigt i och med Batman.Mina systrar vet hur mycket jag brydde mig.

Jag hade fel. Fy fan.

Bild

tisdag, januari 22, 2008

prestation

Damer och herrar, jag har lämnat in uppsatshelvetet!

Tror ni att jag är nöjd eller?

Nej. För jag lämnade in den EN DAG I FÖRVÄG. Det betyder, i mitt sjuka lilla prestationsfixerade huvud, att jag kunde gjort mer. Varför, Sara, varför? Och jag menar både själva handlingen och att jag inte kan släppa det.

Hittills är jag nämligen på väg mot det där målet som kändes ouppnåeligt i augusti: 71,5. Mitt snitt ligger på 70,3. Om jag får 68 eller nåt på den här skiten kan jag lika gärna ge upp.

Ahhhh. Kändes skönt att ventilera sig. Nu ska jag get a grip och låtsas att det här är sista dagen i mitt liv. För då hade jag inte suttit och oroat mig för en uppsats, direkt.

Idag fyller Isabels pojkvän Jörgen år och vi ska ut och käka; arton norrmän och några svenskar och Chat. Blir intressant.

måndag, januari 21, 2008

måndag

Godmorgon bloggen och ännu en grå måndag utanför fönstret; Januari är verkligen en depp-månad.

Har varit och träffat min handledare för mitt major project. Det gick bra. Inte mycket blev sagt, som vanligt. Hon är flummig.

Men hon påminde mig att jag borde ta itu med saker. Som att börja kolla efter jobb. PANIK.

Men först måste jag skriva uppsats.

lördag, januari 19, 2008

Det där med ord

Chat har väl egentligen alltid vetat att han är dyslektiker, men aldrig fått någon hjälp i skolan - kanske var det därför han hoppade av.

Men så började det ryktas om att man kunde få en gratis laptop om man hade dyslexi. Chat tänkte att det kunde ju vara trevligt, och så kunde han få sin diagnos - bättre sent än aldrig.

StudentSupport heter den lilla avdelning som assisterar alla sorts handikapp, och allt Chat behövde göra var att gå dit och säga "jag tror jag är dyslektiker" till den lilla tanten i receptionen, och sedan uppenbarade sig den mest fantastiska procedur.

Först bokade man in ett möte för initial testing, ett kort prov som indikerar om man har dyslexi eller ej. Provet tog kanske tjugo minuter, och så fick man resultatet inom en vecka eller så. Resultatet visade att Chat mer stor sannolikhet var dyslektiker och behövde "further testing".

Det visade sig vara ett långt samtal med en psykolog, om allt från tidig skolgång, hur lätt det går att hålla föredrag, och frågor om hälsan i övrigt. Sedan följde ett prov där minnesförmåga, läsförståelse, stavning, mattematisk förmåga och allt du kan tänka dig testades.

Igår kom resultatet, ett häfte med kanske tio sidor, där observationer från psykologen blandades med provsvaren. Helt otroligt professionellt och personligt, och med läskig exakthet. Det var verkligen Chat. Allt har fått sin förklaring. Nu har han fått klistermärken som ska fästas på allt han lämnar in, han kommer att få tillgång till dator när han ska skriva tenta, och regelbundna möten med StudentSupport.

Och den där laptopen, som kommer att vara en splitterny Mac, verkar det som han får också. Gratis. Men på något underligt sätt känns inte det som det viktigaste längre. Att få svart på vitt att man inte är dum i huvudet - som 23-åring - är vad som betyder något.

måndag, januari 14, 2008

Harry Potter goes funny



Länk

det är väl lika bra att jag kommer ut och säger det.

Den fina livsdieten gick käpprätt åt helvete.

Vad jag pysslar med




Ok. Jag lever. Nätt och jämnt.
Det här är vad jag har gjort i vad som känns som en livstid. Redigerat bilder.
Och justja, skrivit 42 sidor text om bilderna också. Glömde den lilla detaljen.
Nu har jag bara 6000 ord kvar att skriva. Nästa onsdag kommer jag fram ur min håla och börjar leva igen. Hej så länge.

torsdag, januari 10, 2008

Kaffe

God morgon! Idag är min uppgift att gå på promenad i femton minuter och tänka på mitt liv. Mitt dag ser annars ut att bli förhållandevis händelserik: har lektioner till klockan sex, och sen ska jag träffa en kompis. Klockan två får vi veta resultatet på den där presentationen som jag försov mig till för några veckor sedan, förresten.

Nu ska jag dricka kaffe, eftersom jag inte fick igår.

tisdag, januari 08, 2008

Skriva

Det var visst inte att undvika favorit-drycken som var dagens uppgift - det var att skriva något i 15 minuter.

Oj. Det blir svårt.

måndag, januari 07, 2008

The no diet diet

Idag är jag på strålande humör för jag fick en first på min uppsats om konsumtionens inverkan på jaget! Det betyder mission accomplished, än så länge.

Jag har även börjat en diet. Den heter "the no diet diet" och man får små roliga böcker med the Independent som man ska följa. Okej, så det egentliga målet är att gå ner i vikt, men med tanke på att jag varken vill eller behöver gå ner i vikt så är det inte målet för mig. Målet för mig är att följa en rolig diet (som inte är en diet) och se hur det går. Kanske kommer jag ut på andra sidan en helt ny Sara?

Dieten, som inte är en diet, går ut på att förändra sina vanor för att leva nyttigare. Första dagen - steg ett - är idag, och dagens uppgift är att inte kolla på tv. På hela dagen.

Kom igen, var med på min diet - den är jätterolig. Imorgon är uppgiften att låta bli att dricka sin favoritdryck. Jag tänker göra alla steg (28) och jag kommer att redovisa resultatet på bloggen. Alltså:

Dagens uppgift: Att inte kolla på tv.
Morgondagens uppgift: Favoritdrycken förbjuden.

Kom igen, haka på!

söndag, januari 06, 2008

Debbie


Det här är Debbie King. Jag hade glömt bort att Debbie fanns. Ni förstår, Debbie var producent och programledare för Quizmania, en nattlig quizshow som gick ut på att man skulle gissa ordet Debbie tänkte på. Egentligen gick det ut på att lura folk som efter att kommit hem från krogen kände sig frikostiga och modiga.

Självklart var jag och Chat fans. Men efter att nåt geni upptäckte att Quizmania gick ut på att lura packade människor på pengar, upphörde showen. Och sedan dess har jag inte tänkt på Debbie.
Så idag snubblade Chat på ett gammalt avsnitt på Youtube, och skrek till mig (jag var på nedervåningen) "Sara, plopp is on quizmania!"
Chokladen plopp, var på Quizmania. "What is quizmania?" skrek jag tillbaka, för det här var innan jag kommit ihåg att Debbie fanns.
"You know, the one Debbie used to do!" kom svaret.
Jag tänker sluta titta på tv.

lördag, januari 05, 2008

Dagens Zara: Michaela

Jag jobbar verkligen med de konstigaste människor.

Michaela (uttalas Mish-a-ela, men folk brukar kalla henne Mikaela (Mi-kej-la) eller Michelle, det är inte så noga om de kommer från de gamla öststaterna, verkar det som. (Å andra sidan har jag faktiskt anglosierat - coolt ord jag hittade på - mitt namn också, men det stavas åtminstone likadant).

Michaela var det ja.

Michaela är 25 men ser ut som 37, har fettigt fejkblonderat hår och dåliga tänder. Första gången jag pratade med henne började hon gråta.

"I no friends, Sara!"
"... Well, it's difficult when you first move abroad"
"In Slovakia I have many friends. And I have good education. Here, I have no friends! Every day I want to go home. Every day I cry!"
"It must be very hard" (TA MIG HÄRIFRÅN!)
gråt, gråt.

Vad gör man i en sån situation? Och konstigare skulle det bli; dagen efter förkunnade den stackars ensamma Michaela att hon skulle till Paris med sina "nya vänner" från Southampton. Jag är inte befriad från cynism och blev genast misstänksam. Här hade jag öppnat sympatidelen i hjärnan och oroat mig för Michaela, och så skaffar hon vänner över en natt och ska till Paris! Hallå liksom.

Jag misstänkte att Michaela kanske var lite psykiskt insabil (förståeligt, med tanke på att hon faktiskt bor här själv, aldrig pluggat engelska och alltså inte förstår hälften av vad någon säger). Och sedan blev det bara roligare. Samtalen med Michaela är som en surrealistisk gissningslek.

Jag: "Michaela, are you going for lunch?"
M: "Oh... lunch! What you eat?
J: No, you, are you going for lunch?
M: That top really nice.

eller:

Michaela: I had terrible New Year!
J: Really.... that's not good.
M: Good?
Jag: I meant, that's not very good.
M: It good? Yes? GOOD!

eller:

M: What colour I should change my hair?
J: (gud, inte den här frågan) ... I don't know.
M: Like yours?
J: Maybe you should go to the hairdresser?

Okej, det sista exemplet hade inget med språk att göra, men ni fattar. Michaela är något alldeles speciellt. Idag frågade jag vad hon tyckte om en klänning som vi fått in, och då gäspade hon stort och mumlade något om en kopp kaffe.

fredag, januari 04, 2008

P.S Du är säkert jättedålig, men det skiter jag i.

Jag och Chat ska på dejt ikväll; middag och bio. Trevligt. Jag tror att vi ska se P.S I Love You, som ska vara lika dålig som the Notebook, och jag ÄLSKADE the Notebook. Jag hoppas att den inte är tråkig, bara. Jag står ut med vad som helst utom tristess.

American Gangster ville jag gärna se, annars, men den går på den andra bion, den som ligger långt bort. Dit orkar vi inte gå.

torsdag, januari 03, 2008

Skolan

På måndag börjar skolan igen. Två veckor är kvar av förra terminen; höstterminen är för kort och går därför över i januari. Efter det börjar vårterminen, och jag har redan fått mitt schema.

Jag har två ämnen.

Två!

Resten är eget arbete, främst projektarbete, som borde kunna bli riktigt bra nu när tiden finns.

I övriga nyheter: idag har jag köpt ett par skor, och en vårjacka. Evig optimist, det är jag det.

onsdag, januari 02, 2008

Happy Fucking New Year



Liz är irländska och en kvinnlig version av Shayne.




Åka ner för trappan i sovsäck är ett nöje alltför underskattat.



Chris försöker se farlig ut.



Vi försöker halvhjärtat att göra roliga miner.



Väntar på tolvslaget.



Det var faktiskt en rolig fest. Allvarligt.