Omslagsfragan

Sa har ser majomslaget av Vogue ut (ovan vanster). Natalia i Dolce & Gabbana klanning och BH fran Nina Ricci bara dagar efter hon fodde en liten dotter, enligt Vogues hemsida.

Sjalv tycker jag att omslaget ar hemskt. Dallashar och en "sexig" pose som skriker 90-tal och billig porrblaska ar inte kul att fa i ansiktet som nybliven prenumerant.

Jag brukar ha en ganska enkel mattstack nar jag kollar in omslag. Alla onaturliga poser (dvs. sana du aldrig sjalv skulle komma pa tanken att "anvanda" i normalt umgange med andra manniskor) gar bort. Rachel Weisz ansiktsuttryck pa aprilomsalget (langst ned vanster) ar inte direkt naturligt, men nara nog. Dessutom syns kladerna. Sienna- omslaget ar ocksa okej (mitten).

Jag tycker att det ar en svar fraga, det har med omslag. Vad ar okej? Industrin ser ut som den gor. Natalia kommer att salja battre an Rachel, det ar jag saker pa. Sa som redaktor forstar jag hur svart det maste vara. Och vi har val alla nan gang plutat med munnen pa ett fotografi. Det ser ju snyggare ut.

Som konsumenter vet jag att vi har makten att forandra. Om Natalia inte saljer, da kommer Natalia att se mer naturlig ut nasta gang- om hon mot formodan skulle fa chansen igen. Men samtidigt maste vi fraga oss vad vi vill uppna? I en perfekt varld skulle jag garna se plutande munnar och brost och halvnakna manniskor pa vartenda omslag, om det inte hade konsekvenser for hur vi ser kvinnor (och man). Om vi vore helt jamstallda skulle det inte spela nagon som helst roll. For i ett helt jamstallt samhalle skulle det inte finnas ett behov av "sexighet" pa ett Vogue- omslag.

Jag kommer att fortsatta prenumerera pa Vogue. Som modeintresserad, for reportagens skull och som kritiker. Det ar det inte svart att vara, om man bara kollar lite narmre.

Bilder vogue.co.uk