söndag, mars 29, 2009

The one that got away

Okej. Det här är freaky.

Igår när jag kom hem (vi käkade på Giraffe i Spitafields market, ingen Earth Hour där. Buu) så låg Charles och sov på soffan och jag tänkte: Gud så sorgligt. Hur ska han nånsin hitta nån som är lika konstig som han är... Det måste vara kört nu. Nu är han ensam för resten av livet. Visst att han är jobbig men ingen förtjänar ju det... Stackars lilla freak (ja, jag lyckades vara empatisk och nedlåtande på samma gång).

Men när jag vaknade? Asså killen lever ju livet. Han sitter och asgarvar framför Harry Potter, har tagit ner alla bilder av flickvännen i lägenheten, köpt ett sexpack öl och ringer typ fem samtal till olika personer. Sen kommer en tjej! En TJEJ! Jag trodde jag såg i syne. Och Charles bara - Sara, har du träffat Claire?

Eh, nä. Du har bara haft en kompis här EN GÅNG och han heter Kurt.

Och så är Claire här och är helt fransk och de pratar - PRATAR i en timma, och sen kommer en kille som verkar helt normal och Charles säger: hey mate. MATE! Vad är det här för hemligt liv som han varit tvungen att dölja för Raisa? Gud, tänk om hon inte lät honom ha tjejkompisar? Eller tänk om Claire och Charles har en affär!

Det hela är hemskt roligt och överraskande.

Fast han har höjt min hyra. Mycket roligt samtal.

-Sara, ska vi ha ett litet 'snack'?

-Okej, kommer

Gör mig iordning, tänker goda tankar, går ut i vardagsrummet.

-Okej, jag kommer kanske vara tvungen att höja din hyra

-Okej

Han tar fram en miniräknare. MINRÄKNARE!

- Jag tänkte kanske att du kunde betala el och vatten, och så höjer jag hyran till £500

Paus

-Ja, jag förstår att du måste höja hyran. Men tyvärr har jag inte råd med mer än £500, allt som allt

Tar fram miniräknaren. Knapprar lite. Kollar upp:

-Okej (svårövertalad)

-Bra, tack då...

Paus. Besvärad tystnad. Koncentrerar mig på professor Snapes ansikte. Och så från andra sidan rummet, beslutsamt:

-Jag får helt enkelt sluta röka.

lördag, mars 28, 2009

Idag

Måste göra mig iordning nu, ska träffa Sean om en timma utanför Tate Modern. Han är och hälsar på från Birmingham, yay!

Är det töntigt att jag känner mer för att gå och kolla på G20 demonstrationerna i Westminster? Politisk voyerism måste vara lite mer ansett än Jade Goody-sorten, right?

Mer politik ikväll när det är Earth Hour. Vi ska till östra London och gissa om de kommer att gå all out med tända ljus på barerna. Eller? Vi får se.

Lösningen på alla problem

Har du provat att starta om datorn?

(helt ofattbart att det ALLTID funkar, tycker ni inte?)

Changes

Mina weirdo flatmates har gjort slut. SLUT!

Det började med att jag råkade med flit höra några bråk förra helgen. Typ konstant i tre dar. Jag och Chat kollade på Lost in Austen och på andra sidan skynket och dörren skrek hon så högt att han var tvunget att höja ljudet på whatever actionfilm han kollade på för att vi inte skulle höra. Vi hörde ändå: hon vill ha barn och det vill inte han, är nötskalet.

Charles hade 'snacket' med mig i tisdags. 'Det kanske blir lite stelt här i veckan, för jag och Raisa har gjort slut'.

Ehhh, I'm sorry.

Han ska behålla lägenheten och jag får stanna vilket innebär att jag delar en etta i Chelsea med en 30-årig fransman som jag inte tål.

Vad hände, liksom?

söndag, mars 22, 2009

Helgen

Min helg: Chat kom hit i fredags kväll, och vi gick ut och åt pizza. Sedan kollade vi på Lost in Austen - Chat ville kolla på alla fyra avsnitt men det klarade jag inte av, var helt utmattad. Sov.

Igår gick vi på Saatchi, igen för min del. Vädret var jättefint och det var varm i luften, så vi gick en promenad efteråt i Battersea Park. Sedan blev det mörkt och Albert Bridge lyste så fint.

Idag har Chat åkt till sin mamma; det är mors dag här. Jag sitter uppkrupen i sängen med Observer, äppeljuice, kaffe, hummus och chips. Älskar sådana här söndagar. Nu ska jag jobba lite och sedan kolla på Sex and The City.












Hur har er helg varit?

onsdag, mars 18, 2009

On beauty

Jag såg att Hanna Fridén listade världens fem vackraste kvinnor, och insiktsfullt reflekterade över att alla är brunetter vars utseende påminner om hennes eget.

Och då tänkte jag att min lista säkert är exakt så, full av människor som jag tycker att jag ser ut som. Men det är den inte! Om man inte räknar Jessica Biel, men jag tror att jag får vakna upp ur det önsketänkandet. I alla fall - visst är det otypiskt mig?

Här är min lista:


Jordan Dunn

Shannon Sossamon


Jessica Biel


Selma Blair


Penelopé Cruz

Det här var roligt! Måste göra en killlista också:


James McAvoy


Ryan Gosling


Johnny Depp


Heath Ledger

Å detta var roligt. Hade en rolig kväll. Visst har jag bra smak?

Nu sitter Charles här och röker och kollar på en film om basket. Jag tror att jag säger tack och hej för ikväll.

Om ni vill hänga på ytlighetstemat så är ni välkomna att namndroppa vackra personer i kommentarsfältet.

Dagens önskan


Om man kunde byta det här...


...mot det här?

söndag, mars 15, 2009

Eurovision

Okej. Måste ju kommentera operasångerskan. Vem är människan? Var det nån som trodde att hon skulle vinna? I alla fall - jag tyckte låten var ganska bra - gud, Måns Z låt var så slätstruken att jag skämdes.

Fast jag kommer nog skämmas mer över operan.

Här är engelska bidraget, skrivet av Andrew Lloyd Webber. Ett sömnpiller.

Saatchi och jag

Igår mötte jag Mhairi och hennes syster för att gå på Saatchigalleriet. Trots att det ligger så nära mig har jag inte varit där. Ny konst från mellanöstern var temat - och utställningen var helt fantastisk. Humoristisk, rörande, chockerande - allt i ett. Innan man kom in i ett nytt rum undrade man om det skulle kunna överträffa det förra, och man blev alltid positivt överraskad.

Bäst var nog ett miniatyrlandskap av tätt ihoppackade bostadshus, komplett med musikeffekter, graffiti och trädgårdar. Fattigdom förmedlades på ett rörande men inte alls brutalt sätt - förrän man tittar bakom de stora speglarna som avskärmar bostadsområdet, och möts av den israeliska flaggan, en stridsvagn, och en reklamskylt för coca cola.


Det var soligt ute.




Gigantisk man i papier maché


Ibland är det så enkelt. För enkelt, kanske?


"Ghosts" - fantastiskt både för hantverket och effektens skull.

lördag, mars 14, 2009

Hej, jag heter Sara och är kattbloggare

Jag känner att ni inte riktigt förstår hur lik den här katten är Lennon!

Ja. Jag tog typ trettio bilder och folk kollade konstigt på mig.


Lennon?


Random katt vid tågstationen i Warminster?

Julpromenad



Min kamera har börjat fungera igen. Inget direkt mirakel utan ett resultat av att jag gick till butiken och bad dem fixa den. Det var batteriet. Älskar när saker blir fixade på minuter och det är bara: här är ett nytt batteri. Hejdå.

I alla fall så hittade jag bilder från en promenad som jag och Sofia blev medtvingade på i julas. Det var den värsta promenaden i världen; skitlång och iskall.

Men ljuset var fint.




tisdag, mars 10, 2009

Ilska

Jag började morgonen med att vara asförbannad.

Vi läser alla tidningar varje morgon. Vi är kanske sju pers, och vi sitter i en ring. När vi ser en artikel som är relevant för någon av våra klienter så säger vi till, och läser upp för de andra. Ganska ofta snappar jag åt mig The Guardian, eftersom det är min favorittidning. Den är liberal och mest relevant för en ung person.

Och det var därför jag blev så arg. För där, mitt i The Guardian, är en helsida dedikerad till inrikesminister Jacqui Smiths nya idiotinitiativ - att tackla sexualiseringen av unga kvinnor genom nån himla roadshow för att motarbeta våld mot kvinnor. Att hon hoppar på Rihannas bandwagon är bara irriterande, men att artikeln är så okritiserande gör mig så extremt besviken:

"Jacqui Smith said that while some parents may see high-street chain stores selling Playboy t-shirts for 11-year-old girls as a "bit of fun", many other parents were concerned that their daughters were under pressure to appear sexually available at an increasingly younger age."

Återigen är det flickorna och kvinnorna som ska anpassa sig. En roadshow för att prata med tonårspojkar om varför det är oacceptablet att slå sina flickvänner är tydligen helt otänkbart och det enda nån kan komma på är att gå efter offrena, bara för att kritisera och skrämma dem ännu mer.

Små flickor får inbankat i sig från lågstadiet att de måste vara smala och snygga. Från högstadieålder lär de sig att de förväntas bli framgångsrika partypinglor, iklädda senaste modet, som inte är för fulla men orkar dansa hela natten. Samtidigt får de inte ha för kort kjol, inte lita på främlingar, inte gå ensamma i en gränd. Inte vara för "sexualiserade", eftersom det tydligen kan få de svaga små männen att bli frestade och börja slåss.

Allt medan små pojkar spelar fotboll och har sina första slagsmål på lunchrasten. Varför inte koncentrera sig på dem, för ett tag? Jag tror inte att pojkar har det nämnvärt lättare än flickor i skolan. Det är rätt drygt att växa upp oavsett om man förväntas vara Angelina eller Brad. Men om vi ska motarbeta våld mot kvinnor måste vi handskas med förövrarna.

Jacqui Smiths initiativ bidrar till en förlegad myt som säger att om Rihanna inte varit så sexig kanske hennes pojkvän inte slagit henne. Och det var därför jag började min dag asförbannad.

Abbakväll

Något fantastiskt har hänt! Min flatmate Charles har försvunnit. Jag har inte sett honom sedan jag kom hem från Sotuhampton i söndags, och han brukar aldrig vara borta så länge! Såg flickvännen en snabbis igår men hann inte fråga.

Det betyder att jag haft fri tillgång till vardagsrummet och nu sitter, för andra dagen i rad, och kollar på TV samtidigt som jag kollar bloggar. Så trevligt.

Har fastnat i ett program om Abba. Eller Frida, snarare. Inte visste jag att Frida var en del av Hitlers plan för världsdominering! Kanske något överdramatiserat av den kanske inte mest pålitliga channel five, men tydligen så var Fridas pappa en nazist vars trupp ockuperade hennes mammas by. Visste ni det?

söndag, mars 08, 2009

Fjantfilm



Måste bara säga att jag gick och kollade på Shopaholic mot bättre vetande. Har ni sett den än, systrar? Filmen saknade böckernas charm och var så fjantig att man ville hoppa ner i ett svart hål och kolla på en krigsfilm som motgift. Den stora behållningen med chicklit är att de är avkopplande, charmiga och småroliga. Inte pinsamma! Då vill man ju inte läsa.

Slösöndag



Sitter och slötittar på Vänner med Chat. Idag var en konstig dag. Jag vaknade tolv och jobbade med en medialista som ska vara klar till imorgon, och Chat vaknade halv fem. Halv fem! Ah, att vara student igen.

Nu ska jag snart tillbaka till London. Tåget är omdirigerat så jag måste ta en buss till Eastleigh, irriterande.

Ser fram emot jobbet imorgon, faktiskt. Man blir så seg av att vara ledig.

lördag, mars 07, 2009

Fyra år

Igår och i torsdags och idag och imorgon firar jag och Chat 4 år tillsammans. Egentligen var det i torsdags men det är roligare om man sprider ut det lite. Vi har gjort en massa roliga saker, bland annat åkt till ett slott som visade sig vara stängt.

Först var jag så här arg för att slottet inte ville släppa in oss.


Men Longleat var fint utanpå också.


Det var kallt men jag var förbredd.


Eftersom stället var stängt så började jag och Chat den långa vandringen tillbaka till den lilla staden Warminster. Här spanar Chat efter lejon i safariparken som omger slottet.

Vi träffade på den här skönheten på vägen.


Fick Chat att posera med hästen efter en hel del övertalning.

Jag behövde ingen uppmuntran.


Vi gick längs med en smal, supertrafikerad landsväg i säkert en halvtimma. Chat trodde att vi skulle dö varenda gång vi mötte en bil.


Sedan kom vi fram till Warminster och vi träffade på en bror till Lennon! Han var superkelig och därför omöjlig att få en bra bild på.


Titta så lik!

Alla bilder är tagna av Chat. Min kamera är trasig!

Jag har också fått jättefina presenter. En tvåårsprenumeration på Vogue och en klocka. Nu ska vi gå och shoppa och förmodligen gå till IKEA för tredje helgen i rad. De har kexchoklad!