måndag, juni 09, 2008

Perfektion

Chat flyttar till London på lördag och lämnar mig till mitt öde här i Southampton. Vår sista lediga dag tillsammans var idag, så vi bestämde oss för att åka någonstans.

Lymington lät fint. En Georgiansk kusstad i New Forest med fina promenadvägar, stod det på internet. Vi åkte.

Fint? Om det var fint. När tågstationen ser ut så här vet man att staden inte kommer att vara ful.





Tåget var ett sånt där gammalt där fönstrena går att dra ner och man kan luta ut huvudet och där dörrarna har handtag.


Vi promenerade in till Lymington Town. De här lakanen var jag tvungen att fota - det är något visst med lakan som torkas i vinden.


Vi gick och gick - storgatan var inte speciellt stor, så vi chansade och promenerade bakgator ner mot hamnen. Snart hamnade vi på en smal landsväg som vi bestämde oss för att utforska. Chat med kameran i högsta hugg.


Självklart hittade vi hästar i New Forest. Den här gillade mig.



Stoet var stolt mamma till den här lilla krabaten.


Chat tycker att det är svårt att le på bild.


Den här synen blev vi bortskämda med.


Här vill jag bo. Normandy Cottage. Hej, jag heter Sara och nu ska jag åka hem till Normandy Cottage. Till NC. Yup.


Fast sen såg jag det här jättestora huset och var tvungen att låtsas att jag bodde där. Bara på väg att gå in genom min majestätiska grind, liksom.


Efter en timmes upptäcksfärd kom vi fram till den här stigen...


...som ledde hit. Vatten!


Inte så fräscht vatten. Vi lärde oss dock snart att området är naturskyddat och tilldrar sig naturliv samt agerar saltvattensdamm - vad nu det är - så vi accepterade synen ovan. Ser lite ut som en satellitbild, tycker ni inte?



Så himla rolig bild på mig. Har Donald Trump-överkammning och tjocka kinder, dessutom håller jag faktiskt i en död krabba.


Den här grinden alltså.



Det gick en lång promenadslinga runt hela naturskyddsområdet. Fina bänkar fanns det gott om.


Ännu finare, förstås, i närbild.


På vägen tillbaka såg vi kanske tjugo lika House&Garden-kvalificierade scener.


Vi avslutade dagen med glass på en traditionell glasseria.

Så. Dagens känslor. Lite avundsjuka, riktad till de som faktiskt bor i Lymington. Jämt.

Annars bara lycka. Det var en helt underbar dag, precis vad jag behövde. Nu kan han flytta till London bäst han vill. Hm.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vi ska genast flytta till samma by. Vi började nästan gråta hejdlöst åt Brillo, hunden som älskade att gå den där vägen. Ses i Normandy Cottage då?

Anonym sa...

Fantastiskt vackert det ser ut min vän! Tror det kommer gå bra för dig att bo i Southhampton själv
Kram