Mitt artionde

Trots att det har nyaret inte alls var hemskt och angestframkallande, sadar som arskiften kan vara, sa medforde det anda en hel del funderingar pa de gangna tio aren.

Innan jag akte tillbaka till London sa oppnade Alex och jag de brev vi skrev till oss sjalva ar 1999. Att lasa om sitt femtonariga jag var roligt och rorande. Och far en att fundera. Vad har jag egentligen gjort de har tio aren?

2000 - slutar nian och borjar gymnasiet. Det ar fantastiskt. Coolingarna har blivit trash over en natt, det ar accepterat att plugga. Hanger med spannande manniskor pa spannande fester.

2001 - blir tillsammans med Christoffer och blir trakig flickvan. Ser alla biofilmer som visas pa SF och Royal, spelar golf eller kollar pa nar Christoffer spelar golf. Jobbar pa Expressbild.

2002 - andra/tredje aret pa gymnasiet. Har ett minnesvart brak med var klassforestandare och byter kurser sa jag slipper henne. Fyller 18 och borjar ga pa frascha stallen som Tre och Silk (eller vad det hette da).

2003 - tar studenten. Gor slut med Christoffer. Extrajobbet pa Din Sko blir ett heltidsjobb. Bor hemma och borjar betala hyra.

2004 - jobbar pa Din Sko som VM och bor med Ami i Vasteras. Festar mest varje helg och traffar en massa tvivelaktiga typer. Borjar "dejta" Klara och vi blir vanner. Klara, Emelie och jag aker till London i oktober dar vi flyttar in i en skabbig lagenhet med tva Stockholmskillar och en australiensare. Jag borjar pa Topshop och traffar Chat, som jag lange beskriver som "ful". Soker till skolor i England.

2005 - firar nyar i London. Kommer in pa universitetet i Southampton. Flyttar till Old Street med Klara. Blir tillsammans med Chat i mars och han foljer med till Sverige nar Jenny tar studenten. Jobbar over sommaren och tillbringar nastan all ledig tid med Chat, pizza och Frasier pa DVD. Borjar universitetet pa hosten och lever typiskt studentliv tills det blir trakigt.

2006 - forsta/andra aret i Southampton; Chat och jag flyttar in i ett hus och blir i princip pensionarer. Jobbar som kronikor pa VLT.

2007 - andra/tredje aret i Southampton - bor kvar i var 'cube' pa Bernard Street och extrajobbar pa Zara. Slutar som skribent pa VLT, gor praktik pa nagra tidningar i London. Aker och halsar pa Klara i Florens pa varen och blir helt kar i Italien. Tillbringar en underbar sommar i Sverige. Pa hosten firar vi pappas femtioarsdag i Paris.

2008 - tar examen fran universitetet och far jobb som PR-assistent i London. Flyttar fran Southampton till Chelsea. Chat bor kvar i Southampton och jag tillbringar mycket tid pa tag fram och tillbaka. Over sommaren bor vi hos Shayne och Rehan i Stratford, och aker till Gran Canaria.

2009 - flyttar ihop med Chat igen, i Bayswater. Blir befodrad pa jobbet och Chat borjar jobba med musik. Jag reser till Frankrike och far en massa besok av vanner och familj i London. Tillbringar tva underbara veckor i Holick. Slits mellan Sverige och London men aret slutar i England och det kanns helt ratt.

Man (jag) brukar saga att aren mellan 15 och 25 ar de jobbigaste aren i sitt liv. Man gar fran barn till vuxen. Man traffar kanske sin forsta karlek och bestammer sig for vad man ska jobba med for resten av livet. Man gar pa gymnasiet och universitetet. Man oroar sig for hur man ser ut och vem man ar, vem man vill vara.

Och visst ar det sa? Men ironin ar att nu har det gatt tio ar och man vet fortfarande inte riktigt vem man ar eller vem man vill vara. Jag vet inte ens var jag vill vara.

Sa. Vad vill man kanna nar man blickar tillbaka och framat, vad ar det viktigaste? Jag tror att det ar valdigt enkelt: att man ar lycklig. Och det har jag som tur ar alltid varit.