Jag demonstrerar

Jag anar att det kanske var en liten halvnyhet ocksa i Sverige - att Nick Griffin, partiledaren for det brittiska nationalpartiet BNP inbjods till debatt pa BBCs Question Time i veckan. Har var det forstas ramaskri. BNP har platser i EU-parlamentet men ar med alla matt matt ett fascistiskt parti. Varfor bjuda in en forintelsefornekare till en politisk debatt med justitieministern?

Jag tillhor de som ar irriterad pa BBC som mycket medveten om den mediehysteri de skulle skapa nar de tog beslutet, gjorde det anda som nagon slags kupp for att oka tittarsiffror. Och till vilket pris? Efter att programmet visades i torsdags har BNPs opinionssiffror tydligen okat. Trots att Griffin attackerade islam som en ond religion, praktiskt taget kallade homosexuella som visar sin karlek offentligt for ackliga, och sa att den KKK-ledare som han traffat for att forsoka 'omvanda' var fran en 'almost completely non-violent' klan.

Media sager nu att den positiva effekten av programmet visar pa ett missnoje for det Labour som har tvingats tacklas med massinvadring, finanskris och partimedlemmar som satt upp mer an en toblerone pa statens kreditkort under det senaste aret.

Men tillbaka till BBC. Det var stora demonstrationer utanfor deras hogkvarter den dagen och vi rakade vara i narheten - det var Chats sista dag och vi hade firat med en av Chats vanner pa en pub runt hornet. Sa vi gick dit. Demonstrationerna var over nar vi kom fram. Vi sag bara en massa papper pa marken, nagra fa andra efterslantrare och en journalist som intervjuade tva arga tjejer.

Vi stod dar ett tag och sen bestamde vi oss for att protestera lite.













































Sen gick vi hem och kollade pa programmet.

A day in the life of Sara

Sandra som skriver Niotillfem har ett aterkommande tema pa bloggen dar hon tar en bild varje timma. Det ar alltid sa kul att lasa, sa idag tankte jag att jag skulle harma. Har ar min sondag.

11.00














Vaknar.

12.00














Jag skriver ett blogginlagg och laser lite bloggar. Brukar lasa syster Sofias blogg, Chats, Hanna Friden, Niotillfem, Bloggkommentatorerna, Blondinbella, Beautifulones, Elin Kling, Underbaraclara, Stinailondon, Alex Schulman och Silverfisken.

13.00














Ater frukost. Tva agg med kaviar.

14.00














Gar och kollar pa skor.

15.00














Koper The Observer och far en gratis latte pa Starbucks pa kopet. Sa jag gar dit.

16.00














Kommer hem och laser min tidning.

17.00














Lagar mat, gronsakssoppa med potatis. Med oskalade potatisar for vi har ingen skalare.

18.00


















Kollar pa Vanner.

19.00














Chat kommer hem och ar social.

20.00
















Kollar pa X Factor.

21.00





















Duschar.

22.00














Fuskar lite. Klockan ar bara tio i. Men jag planerar att lagga mig har och kolla pa film innan jag somnar.

Phew. Respekt till Sandra. Det har var en riktigt utmattande sysselsattning.

Queensway

Idag kom jag pa den lysande iden att kopa ett par skor pa kredit. Behover faktiskt ett par hostskor. Inte for att det pa nagot satt rattfardigar att jag, som knappt har rad med mat, skulle bege mig pa en shoppingrunda, men anda.

Sa jag trangde mig fram pa Queensway (det ar ALLTID varsta folkmassorna har) och provade skor. Som tur ar hittade jag inga. In your face, credit card company.

How to get a job in the music industry

Det ar sondagsmorgon och jag ligger i sangen och funderar pa vad jag ska gora idag. Igar var en trakig lordag. Inga vanner tillgangliga och inga pengar. Maste vara tva av de faktorer i livet som avgor om man har bra eller trakiga dagar. Andra saker ar: jobb, karlek, familj, intressen.

Om vi ska ta dem i tur och ordning sa fick jag ju goda nyheter i veckan och har antligen blivit befodrad. Ser verkligen fram emot mitt 'nya' jobb, ska bli riktigt kul. Ska ta och fira med Chat nar han borjar pa 7digital om en vecka.

Jag raknar dagen nar Chat fick reda pa att han fick jobbet som en av de lyckligaste i mitt liv. Det var hans forsta intervju, och vi hade kort hela viktigintervju-proceduren och kopt nya blankande skor, provat kostymer, tranat pa fragor och svar och googlat skiten ur foretaget i fraga. Vi var forbredda. Men efter intervjun, som enligt Chat gick 'OK', var det helt omojligt att kanna sig riktigt saker. For gud sa sorgligt och jobbigt om han inte fatt det, efter allt det dar.

Intervjun var pa en tisdag och pa onsdagen ringde jag Chat efter jobbet. Han hade inte hort nat an, men han hade skrivit ett mejl till intervjuaren och tackat honom for chansen och gud vad trevligt det var att traffas. Sa det var bara att vanta.

Jag promenerade hem den dar onsdagen, tankte att innan fredag borde han fa besked i alla fall. Kom innanfor dorren; Chat satt och spelade Medal of Honour. How was your day, fragade vi varandra. Jag borjade byta om, skulle spela badminton om en timma.

"He wrote back," sa Chat utan att titta upp fran spelet. "To my thank you email, have a look."

"Really, did he?" sa jag glatt och vande mig mot datorn vid fonstret. Laste: "Dear Chat, we are pleased to offer you the permanent position..."

Vande mig om mot Chat som pausat spelet med ett stort flin i ansiktet. "NOOOO WAAAAAAAAYYYYYYYY!" Och sa gjorde vi alla lojliga danser vi kunde komma pa, skrek "Come OOONNN!" och andra helt okarakteristiska kansloyttringar.

Det var verkligen ren lycka, och gud vad det sager mycket om vad vi varderar i vara liv. Det var inte bara ett jobb, det dar, det var ett mal i livet. Och man kanner lite: att det ska vara sa svart. Att det ska ta manader att fa den dar forsta intervjun och att man sen ska jobba for resten av livet och att man liksom bara koper det, livradd att halka efter.

Trots det gar det inte att kanna annat an ren lycka. Vad gor din pojkvan? Jag gud det dar ar sa komplicerat, fattar inte riktigt vad han gor. Let's just say he works in the music industry.

Om sport

Nar jag var liten och skulle rida pa onsdagar sa sag jag fram emot det som om det vore min fodelsedag varje vecka. Med en blandning av nervositet och ren lycka satt jag dar i bilen eller pa cykeln och bara langtade. Efterat kandes det helt oandligt lange att vanta tills nasta lektion.

Grejen ar att jag tror jag skulle kanna sadar om jag borjade ta ridlektioner igen, trots att jag inte ar ett barn langre. Kanske inte med samma entusiasm, det gar liksom inte, men nastan. Det tror jag.

Och nu nar jag har borjat spela badminton sa tanker jag att vad fantastiskt det vore att kanna sa for en annan sport. Kanske inte badminton precis, men nanting. Tank folk som kanner sa for gymmet! Finns sana?

Imorgon ska jag i alla fall spela med Ashley. Men tank om jag istallet kunde satta pa mig kangorna och ridbyxorna och en polotroja med en alldeles for stor collegetroja over, och satta mig pa cykeln pa vag till Hamre. Tretton ar med huvudet fullt av fuxar och nya Wendytidningen, och en miljon andra sma detaljer att se fram emot.

Idag...

• Tog jag tunnelbanan till jobbet och kom fram en minut i nio
• Hade jag ett jattelangt mote om vara hemsidor. Tre timmar. Sog musten ur mig
• At jag pasta med en sas som var ratt lik den Rehan lagade nar vi var dar pa middag i fredags
• Skyndade jag mig hem vid sextiden; det borjar bli morkt tidigt. Jag vet inte hur jag ska kunna ga hem efter jobbet om nagra veckor. Far hitta en ny vag.
  
• Kollade jag pa Jamie Olivers nya serie om (mat)subkulturer i USA. Den ar riktigt bra
• At jag Chats mammas jattegoda artrora till middag

Och nu ska jag lasa min bok. Har ni gjort nat kul idag?

Jenny och jag

Det ar inte dumt att ha en syster, eller tva. Och mina rakar dessutom vara de basta systrarna i Europa, sakert i hela varlden om man skulle gora en vetenskaplig undersokning.

Har haft en grym vecka med Jenny. Trots att bade jag och Chat jobbade en hel del sa hann vi anda gora mycket. Var en perfekt blandning mellan shopping och sightseeing och slappande.

Ovan ar vi i Oxford. Vilken fin stad, som verkligen far en att onska att man var nitton och nasta stora lofte inom kvantumfysik. Kan inte vara fel att vara student i Oxford. Vad mer gjorde vi? Kollade pa September Issue - sevard! Jatteintressant. Drack ol. Testa ni ocksa, det ar gott. Shoppade. Eller mest Jenny - hon har utokat sin garderob med minst 400%. Jattefina grejer kopte hon.

Var nyinkopta luftmadrass holl hela veckan. Peter - jag kan tanka mig hur du har oroat dig i veckor over sovsituationen nar du kommer hit. Sa typiskt dig, ska alltid oroa dig och planera. Du kan vara lugn! Luftmadrassen haller.

I och med Jennys besok uppdagades vad som varit ett faktum de senaste aren: jag har nagot slags sjukt somnbehov. De dagarna jag somnade - ve och fasa - efter midnatt, var jag en zombie dagen efter. Det hela drogs till sin spets imorse, nar jag lamnade av Jenny pa stationen. Kom hem vid nio, la mig bredvid Chat och tittade upp i taket. Kande mig inte sa trott - ni vet hur det ar nar man varit uppe i nan timma och kanner att det har kan nog ga, jag kan nog vakna nu. Sekunden senare sankte jag ogonlocken; en timmes somn kunde val inte skada.

Sen vaknar jag och klockan ar tjugo over tre. Jag repeterar: 15:20. 3.20pm.

Kroppen behovde liksom det efter en san aktiv vecka. Eller nat.

Oxford Street

Helt knappt att det har var jag for mindre an tva manader sen; sommaren kanns jattejatteavlagsen.

Fast idag var det riktigt varmt - jag akte hade flipflops och t-shirt pa mig nar jag akte in till Oxford Circus. Tog mig antligen i kragen och lamnade in kameran som ar trasig. Och sa kopte jag en ny planbok.

Oxford Street myllrade av manniskor som vanligt. Njot lite av att sitta pa andra vaningen pa bussen och kolla pa folk som ar alldelese for upptagna med att trangas for att lagga marke till mitt voyeristiska sondagsnoje.

For ovrigt kanner jag mig over min for-hostdepression. Livet kanns helt okej just nu. Har en massa saker att se fram emot.

Just nu ser jag fram emot min lasagne som puttrar i ugnen.

Murphy's Law

Idag nar jag forsokte ta mig hem fran jobbet var verkligen alla gudar emot mig - vaderguden, bussguden och anti-trangselguden.

Det sporegnade verkligen idag. Som spon i backen. Metspon i backen. Och polar samlades det - sana dar som nar man lyckats hoppa over en, uppkommer en annan pa stallet man satt foten.

I detta sporegn bestammer jag mig for att testa buss nummer 70. Buss nummer 70 gar fran mitt jobb till mitt hus ungefar. Valdigt smidigt. Sa smidigt att min fantasi hade upphojt denna buss till den Perfekta Bussen.

Jag star vid busshallplatsen och vantar ett tag. Ett ratt langt tag. Trots att jag star i en portuppgang sa borjar mina skor sakta fyllas av vatten. Oj vad lang tid bussen tar tanker jag efter tjugo minuter. Men jag ar ratt nojd anda for jag laser en artikel i The Times om Stieg Larsson-trilogin som ar ganska intressant.

Efter en halvtimme ar jag besviken. Lite smasur. Halla liksom - det har hade jag inte forvantat mig av buss 70! Dessutom rinner vattendroppar fran mitt har ner langs nacken och ryggen. Obehagligt.

Efter 45 minuter kommer bussjaveln. Packad med minst 75 andra droppande manniskor. Jag klammer mig pa bussen. Aker nagra stopp. Och sa stannar den. This bus terminates here. Star det pa en skylt, inte ens busschafforen verkar bry sig om folk gar av eller inte.

Sa jag sicksackar mellan vattenpolarna pa en okand gata for att forsoka hitta en ny buss. Hittar en, hoppar pa. Andas ut och forsoker torka bort vattnet fran ansiktet.

Aker tva stopp och inser att jag maste av. Men da ar jag nastan apatisk av ilska sa jag orkar inte bry mig. Gar hem. Sjalvklart upphor det att regna nar jag famlar efter nycklarna utanfor porten.

Host

Det har plotsligt blivit host i London och det kanns. Jag kanner mig Meg Ryan i Nar Harry motte Sally-mysig nar jag springer over gatan i min prasslande parka och latte i handen. Snart kommer jag vara tvungen att ta bussen hem for att det ar for morkt att ga igenom parken.

Loven borjar redan bli gula. I The Times idag stod det att det ar for att det har varit en sa regnig sommar. Hosten tror att det ar mitten pa oktober redan.

Har tillbringat denna hostiga kvall med att laga och ata gronsakssoppa, och kollat pa ett designprogram pa BBC2. Nu ska jag krypa ner i sangen och lasa min bok. Lite mysigt ar det allt.

Sondag i Stratford

Jag ar hemma hos Shayne; han spelar nat trakigt spel pa Facebook som tydligen ar varsta poulart. The Farm eller nat.

Jag har kopt ett jattebra badmintonracket! Extra speed and strength!

Ville testa det i Shaynes vardagsrum men det fick jag inte. Sa jag har spelat lite i tradgarden.

Ikvall borjar nya Miss Marple.

Bloggning och badminton

Jag har ingen lust att blogga langre. Alltsa, ingen skrivlust. Jag gar inte runt och funderar pa saker att aterberatta i bloggen. Jag har ingen kamera sa jag maste lana Chats om jag ska ta nagra kort. Jag har ingen laptop med a och a och o och med normala PC-funktioner och stor skarm.

Jag har ocksa ont om tid - det ar mycket att gora pa jobbet igen och nar Chat slutar tidigt (tva ganger i veckan) forsoker vi umgas sa mycket vi kan.

Allt kanns lite sadar halvdant just nu. Skulle garna utveckla men kanner inte att jag kan ifall det nar vissa nyfikna oron i min narhet. OBS - pratar inte om Chat!

En rolig grej har hant. Jag ska borja spela Badminton! Haha! Jag och mina kara syskon blev ju narapa proffs i Holick i somras. Sa nu har jag varvat en mot/medspelare i Ashley, och hittat en fin sporthall i Marylebone, en kort bussresa harifran. Som boende i Westminster kostar det dessutom bara 40 kronor per person for en timma.

Det finns saklart ett problem - efterfragan. Man far boka sex dagar i forvag, och telefonlinjen oppnar halv atta pa morgonen. Eftersom jag kande pa mig att det skulle vara svart att komma fram borjade jag ringa da. Tio minuter senare har alla tider utom 9-10 forsvunnit. Sa vi ska spela natt-badminton, typ.

Imorgon ska jag till Stratford for att kopa racket. Det finns visst nan bra och billig sportaffar dar, och jag skulle anda dit for att traffa Shayne.

Pa onsdag ska vi spela forsta gangen. Spannande!

Karnivalen

Kamerabatteriet bestamde sig for att do en tidig dod igar sa jag kunde inte foreviga hela upplevelsen igar. Jag kan bara intyga att det var helt fantastiskt - musiken, maten, manniskorna (1,5 miljon manniskor besoker karnivalen varje ar).

Men nagra bilder blev det.

Butikerna bommar igen for att skydda sig bast de kan mot karnivalbesokare:

Sverige

Har bokat resa till Sverige for Chat och mig. Det blev den 25:e September som planerat. Ser redan fram emot det.

Carnival

Det har ar varsta basta helgen: igar var vi pa IKEA och de har tagit in Marabou! Kopte kaviar ocksa, och knackebrod. Chat fick sina alskade ballerinakex och kexchoklad.

Och sa kopte vi forstas lite grejer till rummet. En planta som heter Nicholas Cage. En matta, lampa och den dar grejen till sangen som jag velat haft sa lange (som tacker sidorna). Jattemysigt ar det har nu.

Och idag borjar Notting Hill Carnival, som jag aldrig varit pa forut. Ska bli himla kul. Skont att vi bor sa nar ocksa - alla tunnelbanestationer i omradet ar stangda.

Bilder kommer imorrn!

Ps: Sofia, hur har du det pa universitetet? Ar jattenyfiken!

Picknick

Chat, Ashley och jag picknickade i Hyde Park idag. Var hur mysigt som helst, varmt varmt och sa vackert i parken vid Lancaster Gate.

Vad gjorde ni idag?

Sa har ser jag ut nar jag gar hem fran jobbet

Lite sur, for det ar trettio grader ute och jag har missat hela dagen. Men man ska inte klaga pa promenadstrackan hem - har med Kensington Palace i bakgrunden.

Mandag

Jag och min kollega Laura gick till Hyde Park efter jobbet idag. Satt vid vattnet med en ol och skvallrade. Sen sag vi en jattestor ratta pa grasmattan.

Nu har jag precis stadat (min stadvecka) koket och atit. Imorgon tror jag att vi ska jag ha picknick med Mhairi.

Hemma hos

Min taktik for att kanna mig mindre sjalvmordbenagen over att vara tillbaka i England ar enkel: jag har boat in mig.

Igar skaffade jag bibliotekskort, res-kort (vet ni inte vad det ar? Gud vad daliga ni ar. Alla vet ju att det betyder residents-kort och att det ar typ asbra att ha om man bor i Westminster) och blockbuster-kort. Ja, for att hyra film. Har inte hyrt film i England pa fyra ar, men nu kande jag att jag borde nar det finns en stor Blockbuster sa nara mig.

Dessutom har jag stadat hela rummet. Tankte jag skulle visa lite hur vi bor:

Det basta med rummet ar fonstret.
























Vi har forsokt hitta sa manga platser som mojligt att ha bocker pa.

En hel del har vi varit tvungna att stapla.

















I bokhyllan star det namligen nagra dvd:er och tar upp plats.

















Nasta manad ska vi aka till IKEA och kopa en spegel med, eh, ram. Sa den kan hanga pa vaggen istallet for att sta lutad pa en hog Vogue-tidningar.

Pratade med Sofia nyligen om hur vi ville ha en vagg med en massa bilder, konst och personligt blandat. Jag har borjat pa min har.
















Chat fick en Banksyimitation av mig i fodelsedagspresent nat ar. Nu ar den uppe.

Time Travelers Wife

Jag borjar sa sakteliga komma over min tillbaka-till-England-depression. Lite.

Imorgon ska jag vi se Time Travelers Wife. A Sofia, onskar du kunde vara har!