Kom precis hem

Nästa vecka blir nog bättre. Ska julshoppa med Shayne är det tänkt. Inte hela veckan. Men en dag.

Helgen

Har haft en fantastiskt rolig helg med Klara. Nu ska jag ta igen lite Dexter.

Kan ni inte berätta vad ni gjorde i helgen?

Kris och kyla

Hade världens roligaste kurs på jobbet idag. Kristräning. Låter inte kul? SÅ HIMLA ROLIGT! Vi indelades i olika grupper och så fick vi en kris att hantera.

Lite svårt att förklara, men det var grymt!

Annars då. Mitt element fungerar lite dåligt. Ibland funkar det, ibland inte. Inte bra. När ska jag ha tid och köpa ett nytt element liksom? Och vilken tråkig utgift sen. Det är som en matkällare i mitt rum.

!!!

Min telefon blev precis stulen!!!

På bussen från Southampton till London!!!

Vet inte varför jag känner mig tvungen att använda tre utropstecken i samband med den traumatiska händelsen!!!

Back to my old friend Nokia, alltså. (Men var smart nog att ta ut en försäkring, så en ny, skinande Blackberry kommer förhoppningsvis med posten snart.)

Jag tror stenhårt att det var han som satt bredvid mig, förresten. Duh.

För svenska vänner - typ Klara, som kommer på torsdag (yay!) - jag har mitt gamla nummer, 07726 etc.

Stonehenge

När mamma och pappa var här åkte vi till Stonehenge. Vilka stenbumlingar asså. Wow, liksom.

Nä, inte vara sarkastisk. Det var riktigt kul och jag är faktiskt en total sucker för allt som är gammalt och helst lite trasigt och oförklarligt. Stonehenge passar den profilen rätt bra.

Sen hade det varit trevligt om det inte blåst 25 meter i sekunden och man fått behålla känseln i fingrarna.

Men man kan inte få allt.

I alla fall så tog jag det här fina kortet. Rätt fint med min lilla sketna kamera, tyckte jag.



Men sen blev jag lite rädd. För kolla här.



Vad är det för läskiga stenåldermänniskor som smugit sig in i fotot?

Graduate Ball

Ingen har frågat vad jag hade på mig på balen!

Kan bero på att jag inte berättat att jag gått på en bal.

Men det gjorde jag, och såhär såg jag ut.

Balen var rätt trist, för övrigt. Men jag hade fjädrar i håret och var glad ändå.


Chat var så stilig i sin fluga.


Jag, Andi, Kerry, Katy och Dani.


Men ta kortet då! Säger min min. Roligt att det syns på kortet att jag skallrar tänder.


Jag och Andi.


Oj så vit jag är. Tänk att ha Andis färg, vilken lyx liksom. Det här var innan mitt hår blev alltför råttboigt och det fortfarande var utsläppt.

Att ha en TV

Kollar på X Factor.

*lycklig*

Fulast vinner

Testar nya headers. Den som ni ser nu tycker jag är helt okej: ramen kanske är lite gammaldags, men bilden har fina färger i sig och är vintrig.

Chat hatar den. Han tycker att jag är ful, fast det säger han inte, men om han skulle vara helt ärlig tror jag att han skulle beskriva min look som 'old and shrivelled'.

Men kolla in hans header då! Fulare får man leta efter.

Vad tycker ni? Vilken är fulast?

Igår

Ett höstigt Hyde Park för några veckor sedan.

Godmorgon Sverige! Gårdagskvällen var trevlig. Träffade Caroline på Goblets, alltid lika sunk-trevligt men av okänd anledning väldigt kallt. Mycket trevligt snack om lärare och framtidplaner och England v Sverige. Lyckat!

Sen åt jag tortellini med Chat och kollade på Vänner och senare, Die Hard III (!) med ett halvt öga.

Nu ska det skrivas nyheter.

Freaks

Shayne messar mig:

"Hey, are the freaks gonna be there this weekend or can we come by?"

Jag känner att jag gett en rättvis bild av mina flatmates.

Grattis pappa!

Idag fyller pappa ar. Han ar bra pa att grilla.


Forresten sa saknar jag sno. Har ni sno?

Jag ar i Southampton. Om tva timmar ska jag ivag och traffa en svensk tjej som bor har - det blir trevligt.

Annars ar tva lediga dagar ratt skont, bara det.

Snabbgenomgång

Första vardagen på veckor som jag kommit hem från jobbet innan sex. Hade en kurs idag nära Piccadilly som slutade vid fem. Lyx. Vi skrev pressutskick och analyserade artiklar. Ganska värt, även om det var ungefär vad jag pluggat de senaste tre åren.

Känner fortfarande att jag borde köra någon slags snabbgenomgång av mitt liv sedan jag började mitt nya jobb. Men var börjar man?

Jag bor i London nu. (Okej, vet att ni vet, men vi tar det från början.)

Igen. Och det är helt annorlunda än för fyra år sedan, då jag, Klara och Emilie delade ett litet minirum vid Brick Lane, gick ut i centrala London och jobbade på våra typiska flytta-till-London jobb.

Nu bor jag visserligen också i ett minirum, men utan roliga rumskompisar och känslan av det fantastiska i att precis ha flyttat till London och bara börjat sitt liv. Jag känner mig ungefär fyrtio år äldre än jag gjorde då. Inte visare, bara äldre, ska tilläggas.

Klara och Emilie har blivit utbytta mot två pompösa människor som av outgrundlig anledning verkar tro att de äger stället. Grejen är att de inte alls är elaka, eller ens oförskämda (med undantag av häromdagen), bara så himla... underliga. Olika mig. Går inte att förstå sig på.

Jobbet är... jobbigt. Men bra. Kul, lärorikt, annorlunda, omväxlande, en utmaning. Kan inte tänka mig ett bättre jobb för min, hm, personliga utveckling (bajsnödig fras) just nu.

Chat bor i Southampton så vi har ett distansförhållande. Känns inte som det, dock. Vi träffas varje helg och jag skulle inte vara bra sällskap i veckorna ändå. Är mycket belåten med arrangemanget. Chat är också över sin förändrings-depression, vilken inträffar varje gång något förändras i hans liv (det blir sommar, Frasier ändrar omslag på DVD-boxen, The Guardian byter typsnitt...) Det finns ingen hejd på hans rädsla för förändringar. Och själv klarar jag inte av slentrian. Perfect match.

Jag har tagit examen, vilket var fantastiskt. Mamma och pappas besök var uberlyckat, jag var till och med snygg i konstig hatt, jag fick ett diplom som står stolt på min byrå... Slutet gott allting gott.

London är också bra. Hade läskiga föraningar om att jag kanske skulle hata stället nu, eftersom jag snart har medelålders och allvarligt funderar på att börja pensionsspara och - fasa - gå till tandläkaren. (Snart fem år sen sist, börjar få hypokondriska fejk-ilningar i en tand. Har, inte att förlömma, faktiskt också tappat en stor bit av framtanden. Inte snyggt.)

Men det gör jag inte. Hatar London, alltså. (Eller går till tandläkaren, men det är för att TANDLÄKARE ÄR ONDA OCH ALLT DE VILL ÄR ATT STICKA NER DEN DÄR JÄRNPINCETTEN I KRYMSLENA SOM ILAR MEST.) Västra London, Chelsea mer bestämt, är en oas jämfört med Oxford Street eller Brick Lane (på söndagar). Gatorna är rena och människorna gamla och husen vackra. Det är fint här, och jag trivs.

Vad mer kan jag berätta? Jag har köpt en ny vinterkappa och den är jättefin. Tack mamma och pappa för examenspresent. Och nya skor. Och nya byxor.

Jag träffar Shayne, Rehan, Mhairi och - nytt tillskott - Kerry och Rocco - regelbundet. Ibland tar jag en drink med nya jobbbekanta efter jobbet.

På kvällarna kollar jag på Dexter eller läser. Har ett fint bibliotek precis runt hörnet.

Nu ska jag svara på gamla mejl och äta en Magnum Classic. De hade inte mandel. Skitstad.

Simultanbloggning

Är fast besluten att inte falla tillbaka i mina o-bloggiga vanor, så jag kör extrem simultanförmåga genom att skriva detta, lyssna på Dexter i bakgrunden, och ora mig för morgondagens skrivkurs som jag ska på med jobbet.

Helgen har varit extremt bra - jag och Chat har strosat runt i London, kollat på film, träffat Kerry och Rocco, bara hängt. Såna helger gillas.

Nu: tillbaka till Dexter full-time.

Hallelujah

Vi såg Leonard Cohen i torsdags.

Garanterat de yngsta där. Men det var värt! Rösten pratrösten, alltså - wow. Mycket bra alltihopa.

Bullshit

Jag sitter och knapprar på tangenterna, lite yr i huvudet för att jag precis kommit hem från puben efter jobbet. Datorn är uppställd på det fula matbordet av glas som är placerat precis mitt emot den gigantiska tv:n i vardagsummet. Jag måste sitta här, för min snabba internetuppkoppling är inte den mest pålitliga i mitt sovrum. På sofforna längs med väggarna till höger och vänster sitter, som de gör varje dag, Klaga och Viktig. De har inget liv, utan sitter så här varje kväll, han framför en film (han har över 1000, det är skitbra) och hon med stickningen (vad jag undrar vad hon stickar vareviga dag). Hon med sin klagande röst och han med sitt nervösa skratt.

Blir störd i mitt knapprande. Inte nog med att March of the Penguins är på på högst volym, nu ska han prata!

-Vad gör du?

Jag tittar upp. Kommer du ihåg jobbet jag berättade om? Mitt skrivjobb? Jag skriver artiklar, förklarar jag.

-Stories? frågar Klaga, för ögonblicket stilla med stickningen.

-Ja, news stories. Jag skriver nyheter.

-Men, varför?

-För att det är mitt extrajobb nu.

De kollar på varandra med den där överlägsna blicken som jag kan tänka mig att jag får när folk är dumma i huvudet.

-Men det är bullshit, va? Frågar idiot-Klaga.

Vad menar du?

-Ja, det är väl det. Bullshit.

-Eh, alltså det är nyheter. Inte de mest intressanta nyheterna kanske, men jag hittar inte på dem, om det är det du tror. Jag skriver för en hemsida för folk som är intresserade av släktforskning.

Ännu mer menande blickar. Viktig sträcker på sig.

-Ja, du är ju sån där som jobbar med PR. Jag och Klaga är lite mer... logical.

Jag spänner ögonen i honom.

-Jaha. Jag vet inte vad som är mer logiskt än att extrajobba som skribent när man har pluggat journalistik (förvåning i ögonen, det visste han inte, för han frågar aldrig nåt om mig).

-Jaha... Ja då ja. Då är det mer förståeligt.

Klaga nu, med en 'du och jag' blick i ögonen, som vill säga att 'det är lugnt, du kan berätta för mig', envist: Men det är väl bullshit?

Jag bara stirrar.

-Jag gör det som ett extrajobb. Det är inte min dröm att skriva om släktforskning för en hemsida. Men ni borde väl veta hur det är att jobba med något för att nå ett mål, var det än är, föreslår jag med en blick på Klaga, som jobbar som städerska åt prinsen av Saudiarabien och hatar det.

De bara ler: Jag vet inte om jag skulle kunna skriva om nåt jag inte var passionerat intresserad av, bara, säger Viktig överlägset.

Nähä, säger jag och tycker hemskt synd om honom samtidigt som jag vill kasta iväg min dator på hans stora fot.

För jag tror inte han skulle kunna skriva om något alls. Och inte dömer jag honom för det.

I'm back, baby!

Hej internet.

Jag har saknat dig.

Och jag har saknat er. Bloggen har blivit en god vän genom åren, och utan den har jag känt mig lite... utanför. Som en som står och knackar på dörren med en massa packning utan att bli insläppt.

Så mycket jag har att berätta om. Mitt jobb, mitt rum (okej, håla), hur jag grät när Obama vann, hur jag klarat mig utan snus i en månad, examenscermonin, filmer jag sett, böcker jag läst, kläder jag köpt, fester jag gått på, promenader jag tagit. Och mitt nya jobb! Jag har ett nytt deltidsjobb. Min jobbtitel är Editor. Det låter sjukt mycket bättre än vad det är.

Men.

På grund av det jobbet, och omöjligheten i att få något gjort där jag sitter framför March of the Penguins och lyssnar på R och C... hm, vi kan kalla dem klaga och viktig- Klagas och Viktigs röster i soffan cirka två meter från mig, så får jag berätta om allt det där nån annan gång.

Men hej. Nu är jag tillbaka.

Idag var en bra dag

OMG

Det snoar!!!

wallander

Visste ni att BBCs nya storsatsning heter Wallander och borjar typ nu? Igar tror jag. Med Kenneth Branagh.

boys night

Min flatmate har boy's night hemma hos oss. De som traffat Charles forstar varfor det ar nagot vansinnigt komiskt med det.

Stress och fortfarande flyttandes

Fullt upp den har veckan. Jobbet stressar ihjal mig just nu, verkligen over oronen begravd i jobb. Idag ar jag hemma hos Shayne och Rey i Stratford och traffar Chat en snabbis. Har ocksa packat det sista - nu ar jag nastan fardigflyttad.

Pa lordag ska jag till Southampton igen, Chat flyttar pa riktigt da. Stor snyft.

Flyttande

Jag sitter i Chats rum i Southampton. Han flyttade in igar och det var, saklart, varsta parsen. Ladorna tog upp hela rummet, var helt omojligt att rora sig.

Men nu ser det okej ut. Under veckorna som kommer ska jag forsoka ta hem mina grejer till London.

Utsikten fran rummet ar trevlig. En massiv bla byggnad med bostavskombinationen ikea pa sidan.

Jag ar skit!

Jag ar samst. Pa att blogga alltsa. Men det finns en forklaring! Jag jobbar och flyttar. Literally samtidigt. Idag tog jag med mig en astung resvaska till jobbet och slapade den till mitt nya hem efterat. Nu bloggar jag fran mobilen for att jag inte vagar fraga min flatmate om jag far lana internet. Bloggar mer nar jag skaffat mobilt bredband. Hejsvejs.

ZZZ

Jag var i Eastbourne, nära Brighton idag för Eggs Factor-tävlingen. Grymt kul. Vaknade vid halv fem dock så jag orkar nog inte skriva en rad till.

Glättigglättglätt

Amersham Arms, bild.

Allt är så bra med mig hela tiden, känner mig smått glättig i mina 'oj, vilken hektiskt men rolig helg jag haft!'-inlägg. Men trots regn (IGEN) och långa timmar på jobbet är livet just nu så härligt som det borde vara i London.

Efter en lång sovmorgon igår vaknade vi till ett oförklarligt solsken och cirka 25 grader. Därför åkte jag och Chat till Camden och gick därifrån till Primrose Hill. Vi hade med oss matsäck - baguetter, smoothie och croissanter. Vi läste böcker (jag Kate Mosses Sepulchre - så seeeg, Chat Sadie Jones debut, som jag inte kommer i håg vad den heter) och jag slog rekordet på mitt spel på mobilen. Är officiellt grym på Brick.

Sedan bråkade vi lite med Shayne och såg på Atonement. Tredje gången för min del. Den bästa gången, dessutom. Konstigt hur filmer kan uppfattas annorlunda beroende på sinnesstämning.

Idag åkte vi söder om floden för att äta en Sunday Roast på Amersham Arms i Lewisham. Det var Chat, jag, Mhairi, Kerry och Rocco, hennes pojkvän. Så trevligt! Åkte till London Bridge efteråt och åt efterrätt på en pub.

Nu ska jag sova. Ser fram emot jobbet i morgon. Gud, jag ÄR dryg.

Eggciting (alltså förlåt, men jag kan inte sluta)

Goddagens. Shit vilken vecka jag har haft. Vi är i organisationstagen inför Eggs Factor, som går av stapeln med början måndag. Mina dagar den här veckan har börjat nio och slutat, well, åtta. Om jag haft tur.

Men de har varit roliga dagar - jag har gjort allt från menlösa sysslor som att skriva ut och binda ihop manualer för måndagens Londonheat, till att prata med BBC om vilka delatagare som skulle tänkas ställa upp för intervju i radio, till att kuta till närmaste WHSmith och skaffa speciellt papper som vi ska printa diplom på... Organised chaos, ungefär.

Veckan som kommer kan bli lite lugnare, eller precis tvärtom - jag ska till Brighton på onsdag på Eggs Factor-äventyr, vilket nog blir roligt men också kommer att inkräkta lite väl mycket på kontorstid. Och sen ska jag flytta nästa helg! Jag och Chat ska till IKEA nästa lördag, åååå vad tanken på det gör mig lycklig. Haha.

Om två vckor är jag förresten i Sverige. Det slår nästan IKEA.

En ledig dag.

I Southampton i våras. Jag ser ut som en man. Till vänster om mig har ni min flickvän Dani, kompis Andi och Kerry, som gör en parodi på typ Jordan. Tror jag.

God morgon Sverige! Jag har städat idag. Mycket duktigt. Rummet är nu så fint som det kan bli, vilket betyder att de kläder som får plats är upphängda, gamla kaffekoppar är diskade, och det går att se golvet. Improvement.

Idag ska jag in till stan för att träffa Kerry och hennes pojkvän Rocco. En middag nånstans och en drink, tänk så trevligt på en måndag. Det är bank holiday idag och jag är ledig. Det är inte Chat, som slutar fyra och ska möta oss då.

Vid sex ska Shayne och co åka till O2 och kolla på Get Smart - ni vet med Steve Carell? Den ska inte vara nån höjdare, men ändå. Sist jag gick på bio såg jag Dark Knight, och köade för att få plats i en stekhet salong någon dag efter vi kom tillbaka från Gran Canaria. Känns länge sedan - efter den där sista stekheta veckan i Juli har det varit konstant grått och regnigt i London. Ovanligt. Men tydligen är det det, för de säger att det varit den värsta Augusti på hundra år. Jag som jobbar med mat (en av mina arbetsuppgifter är att skriva en 'bread report' varje morgon), vet att veteskörden är hotad på grund av allt regn. Tänk vad jag kan.

The domesticated ape blog

Chat har en blogg! Den är mycket fin och fokuserar på film, foto och musik. Kolla in den här och lägg till i favoriter!

Update: kan inte få länken att funka. Adressen är www.thedomesticatedape.blogspot.com

I'm moving!

Det här är min gata.

Jag fick lägenheten. Här kommer min sammanfattning:

Läget
EH: AMAZING! Fatta, jag kommer att bo på Kings Road! I ett radhus på en bred gata där bara en massa rika människor bor. Runt hörnet ligger ett bibliotek, designbutiker att dregla över, mysiga kafeer att hänga på med en tidning... Och såklart: restauranger jag inte har råd med, klubbar jag inte kommer in på... Vi kan kalla det aspirational living. I like it. Och jag kan gå till jobbet (japp, tål att sägas igen), vilket betyder att jag är en på miljonen i London och så mycket rikare for it.

Priset
Jag betalar £400 inklusive räkningar. Det är billigt. Det hade varit billigt nästan var som helst i London, men i Chelsea - faaaantastiskt, JIHOO!

Rummet
Anledningen till att jag betalar £400 i månaden. Rummet är ett valv. Charles, min stroppiga flatmate, är typ två meter lång och kan inte stå i det. Vilket måste ses som ett plus. Men det är ett sött valv: vitmålat (stenväggar), ett litet fönster och en hylla längs med ena väggen där jag kan ha mina böcker och smink. Förvaring är ett stort frågetecken - jag måste till IKEA och hitta en byrå som är hög nog att hysa de flesta av mina kläder, men som är låg nog att få plats i rummet. Sedan finns en klädstång där jag kan hänga mina klänningar. Rummet är cirka - dö inte nu - åtta kvadratmeter skulle jag tro.

Lägenheten
Allt är vitt och fräscht - köket och badrummet inte det modernaste men helt okej. Eftersom mina flatmates tydligen jobbar låååånga kvällar kommer jag få ha den för mig själv ganska ofta. Ett plus till. TV:n är typ den största jag sett. Rent och mysigt.

Lägenhetskompisar
Och här har vi det stora frågetecknet. Asså, jag kan inte bestämma mig om jag kommer att kunna skratta med (åt?) den långe mannen, eller om jag kommer irritera mig på honom hela tiden. Tjejen har jag inte träffat, men hon är från Litauen vilket känns positivt. Alla Litauer jag träffat har varit urtrevliga. Och som sagt, de jobbar mycket.

Vad händer nu
Jag flyttar in om två veckor ungefär, yay! Ska bli jättekul att göra i ordning mitt liva valv och, vi kör igen, GÅ TILL JOBBET.

Intervjuad.

Vi har varit på lägenhetsvisning idag. Kan man säga. I själva verket var det en intervju, hos den mest upplåsta, pompösa, irriterande människan man kan tänka sig. 'Vi städar en gång i veckan. Det tar två timmar, ungefär. Inte så farligt. Att ha din pojkvän över en gång i månaden? Det kan diskuteras. Klart alla har sönder något ibland. Det är okej, men du måste betala för det såklart. Jag har gått på internatskola i Schweiz och jobbat på Claridges. Min jobbtitel just nu är International Business Hotel Service Mangagement Manager (eller vad fasen han sa, jag slutade lyssna när han rabblade upp en lista på de 51 länder han bott i de senaste tio åren).

En sån människa som får en att känna sig tacksam över ens egen personlighet.

MEN! Läget är FANTASTISKT. Unbelievable. Kings Road, tjugo minuter att gå till jobbet. GÅ! I London! Och hyran är så sjukt billig för läget - £400, och då ingår allt. Plus att rummet är ett VALV - i vitmålad STEN - och ganska pyttigt men så mysigt att jag nästan dog.

Han håller 'visningar' - intervjuer - hela dagen och jag kommer absolut garanterat inte få det (det var svårt att dölja mitt förakt för hans personlighet), vilket förmodligen är lika bra.

Han ska ringa ikväll.

Just LOOK at the cute thing!

Pokerkvällen hos Mhairi igår blev till en enda lång bebispratarorgie. 'Look at him! look at his cute feet! Look, Chat, look, he did a little jump! His little eyes are they most cutest things, oooohh just look at the little shit! Now he's walking! He almost ran! His cute tail is so short, look at it! Omg it's so cute I'm going to eat it.'

Men har ni sett nåt liknande? Winter, släng dig i väggen liksom. There's a new kitty in town and han har ett platt huvud och titta så söt han är.

Lägenheten, Häxan och Garderoben

Jag är så himla rolig! Haha jag måste skratta åt mig själv.

I söndags såg jag och Chat en dyr och fin lägenhet i ett jättefint område. Men garderoben var för liten, så jag kände instiktivt nej (den var dessutom väldigt konstig - man var liksom tvungen att hoppa upp i den in i väggen. jobbigt).

Sen på måndagen såg vi ett annat rum i närheten, men eftersom vi nästan blev kvinhuggna (omringade av ett gäng som grävde efter knivar i fickorna) på vägen dit blev det inget av. Jag var så skakad på kvällen att jag bestämde mig för att ta det dyra stället med konstiga garderoben, och ringde och sa det till honom. (Och hade ett ångestfyllt samtal med syster om att inte bo med varandra.) Han sa att han ville visa lägenheten till andra personer, och skulle ringa på tisdag.

Det gjorde han inte.

Så sen i tisdags har jag börjat tänka om, och kommit på att jag verkligen inte vill bo i ett rum som a) har en konstig garderob som man måste hoppa upp i och b) är för dyrt för mig (7500 kr i månaden). Så jag skickade precis ett mess: 'Hej, jag förstår att lägenheten har gått till nån annan, det är okej, jag har ändå inte råd med den, Mvh.' Ungefär.

Och nu ringde han upp! Och sa att jag får visst ta den och lät helt shockad när jag sa att jag inte ville. Det roligaste av allt är att han är Mhairis kompis och vi ska på samma pokerkväll där imorrn!

Ha ha ha. Jag är så himla awkward!

Hata Excel

Nej, nu stänger vi fabriken för idag, som Ebba von Sydow skulle sagt. Fast lite skillnad är det kanske på arbetsuppgifter - jag tog med mig jobb hem och har suttit med j&%¤#S#GSk helvetes-Excel i två timmar. Cut and Paste funkar inte riktigt som i word.

Planer för resten av veckan: flytta in i ny lägenhet (kanske?), gå på pokerkväll hemma hos Mhairi på fredag, sova ut i helgen.

Nu dusch och sen bums i säng.

Framtandslös

För övrigt har jag tappat en jättestor bit av min vänstra framtand. Ser inte klok ut. Hade en rolig bild men den vill inte ladda upp. Till och med datorn tycker att det är en dålig idé att visa mig offentligt.

Thorpe Park

Igår var vi på Thorpe Park, ett tivoli i en förort till London. Jag var både illamående och feg, och saknade snälla 'karuseller' som kärlekstunneln och lustiga huset. Alla andra skulle prompt åka de värsta sakerna, medan jag promenerade runt och tittade på folk. Mycket trevligt, om än en ganska kostsam sysselsättning (varför kan man inte köpa typ 10-åkband som man kan på Gröna Lund?)


Welcome: Cat (Mhairis syster), Marcus (Cats pojkvän), Mhairi och Chat.


Jag menar, vem utsätter sig för den här liksom? (Eh, alla i mitt sällskap, visade det sig. Chat åkte två gånger)


Här är vi i Landet Där Allt Är Roligt Och Automatiskt Mycket Dyrare Än i Vanliga Världen.


Vi såg splashen, men brydde vi oss?


Eh nej. Klädval: ironiskt.


Varför man vill åka uppochned förstår jag inte heller. Det säger sig självt att det är obekvämt.


Jag åkte barnkarusell.


Amanda var snäll och åkte med mig.


Jag lät mig tjusas av en annan vattenbaserad åktur.


Så himla dålig idé.

Efter Thorpe Park åkte vi till Kingston och åt kinesiskt tills vi stupade. Sean var i London och jag och Chat försökte klämma in en drink med honom, vilket inte lyckades. Vi missade sista tåget och var tvungna att GÅ in till centrala London och ta NATTBUS till Stratford.


Fast på vägen såg vi en båt som kraschade in i Waterloo Bridge. Det var roligt.

Att ha ett liv

Det är tråkigt att jag inte hinner med bloggen så mycket längre. Dock är det kul att ha ett liv, så det jämnar ut sig.

Anyway! Har massor av bilder och grejs att visa upp. Börjar med Mhairis födelsedag, som firades i veckan med sushi i Chelsea.

Och bloggen hinner jag inte med

Mitt liv just nu är ganska ... jobbigt. Jag går upp sju, går till tåget halv sju, är på jobbet halv åtta, tar en tio minuters lunch vi ett och går från jobbet vid sju. Är hemma halv nio. Och så sover jag.

Eller. Jag ljög lite. Jag har ett ganska aktivt socialt liv helt plötsligt, för jag har vänner i London, så det är oftast nån middag eller drinkar eller bio efter jobbet. Vilket är grymt kul. Men jobbigt, också. Mitt studentslacker self har fått rycka upp sig lite.

På lördag ska jag på tivoli (!)

Ciao

Winter attackerar en sladd

... det kan vara den tråkigaste videon nånsin uppladdad på YouTube. Men vafan. Jag har tråkigt.

Like a poster

Lika overklig som bilden ovan känns vår semester nu, när det regnar och har sig i en grå förort till London town. Det här trodde jag inte innan jag åkte, men jag vill tillbaka. Nu, helst.

Är medveten om att det här är bara för min egen skull. Ni måste inte läsa. Snodd från Sigrid.

Senaste
Låt du hörde: En som Chat lyssnar på som jag inte har nån aning om vad det är.
Film du såg: The Dark Knight
Mat du åt: Veggie chow mein (leftovers från igår)
Kram: Från Chat
Puss: Från Chat
Fest: Räknas igår? Pubhäng räknas om man heter Sara
Känslan: Matt men glad
Ilska: Jag började tänka på hur homosexuella inte får ge blod och blev skitarg. Det är min argaste sak
Resa: Gran Canaria
Glädje: Jag var glad igår när jag klarat av min sista vecka på jobbet och allt gått så bra. Och är glad idag för att jag ska bjuda Chat på middag ikväll och vi ska kolla på Seinfeld och Shadowlands
Dröm: Att en föredetta vän, som jag sprang på på the Cock igår, var elak mot Shayne och jag gav henne en dänga
Boken du läste: Sepulchre av Kate Mosse, fast den är inte slut än. Innan det läste jag Harry Potter and the prisoner of Azkaban. Igen
Personen du träffade: Chat
Personen du pratade i telefon med: Kerry, angående lunch idag. Innan dess pratade jag med Klara på skype. Var jätteroligt
Personen du fick sms av: Kerry
Gången du åt en 7-eleven korv: Har jag nog aldrig gjort
Gången du var utomhus: Igår när jag kom hem med Rehan och Chat
Gången du sov: Inatt
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Usch vilken sorglig sista fråga. I påskas

Lista

Såg den här listan någonstans. Är på listhumör. Fyll i ni också.

Tre saker jag ägnar mig åt:
Ringer vinnarna i Eggs Factor (fråga inte)
Försöker uppleva London lite mer
Röjer undan klädhögar i vårt rum för att få plats i rummet

Tre saker jag gör när jag vaknar:
Snoozar (nya vanan, från 6 till 7)
Hoppar över Chat för att komma till dörren
Väntar på att Julian ska duscha färdigt

Tre saker jag måste ha under dagen:
(vill skriva min blackberry men det låter så dryyyyygt och det är det också. men i love it)
Kolhydrater
Kaffe

Tre personlighetsdrag på mig:
(måste bara: på mig? eh)

Entusiastisk
Orolig
Planerande

Tre saker jag är rädd för:
Att nåt ska hända de jag tycker om
Att bli knivhuggen (jag skyller denna nya rädsla på Daily Mail (hata), Stratfords mörka gator och dumma knivbärare
Att välja fel jobb, misslyckas i karriären

Tre saker jag drömmer om:
Att bo i både London och Sverige
Att kunna jobba mindre och resa mer
Att skriva en bestseller
= basically, att ha mer pengar

Igår

Det är krig i Europa och här sitter jag med mitt lilla liv. Konstigt det kan vara.

Igår gick vi till en fin pub i Chelsea och drack champange för att fira att jag och en annan Sara börjat, och två tjejer som befodrats. Riktig champange är mycket godare än låtsasvarianten.

Människorna på mitt jobb är verkligen övernaturligt trevliga. Till och med direktören själv kom - han är en klichéartad figur i sjuttioårsåldern av typen engelsk herre. Han spatserade in på puben i sin skräddarsydda kavaj och solglasögon.

Sedan åkte jag till vårt gamla Topshophak och träffade Chat och vänner. Så kul att se ansikten från förr. Vi åkte hem vid elva och åt kinesisk takeout.

Spectacular Spectacular

SÅG ni invigningen igår? Vi hade tv:n på på jobbet och bara gapade. Politik åsido, man måste förundras hur resurser - ekonomiska och artistiska - i en olympiad i ett av världens mäktigaste länder kan användas. Ni som levt lite längre än jag - har ni sett något liknande?

Bild: Guardian

Äggig dag

Jag har ett nytt jobb och en ny blackberry, och båda är lika jobbiga att förstå sig på. Och lika roliga. Trivs verkligen på jobbet. Arbetsuppgifterna varierar mycket och människorna är verkligen otroligt trevliga.

Idag har min dag sett ut så här:

- Scannat artiklar
- Gått på ett möte om Eggs-factor, en matlagningstävling som vi håller på att organisera
- Skrivit en action plan för vår ägg-hemsida
- Hjälpt Laura (en annan PR assistent) att förbreda ett möte

Lunch

- Skrivit ned intryck av vår ägg-hemsida (som 'utomstående')
- Lärt mig hur jag bokför hur mycket tid jag tillbringar på varje klient
- Haft möte med min chef om äggindustrin i Storbrittanien

Jobbet

Första dagen på jobbet idag. Sov verkligen pissdåligt, mådde illa så att jag kräktes på morgonen. Måste ha varit kycklingen jag hade igår kväll - nej, jag är inte gravid, skvallersyster och mamma - för jag var faktiskt inte nervös.

Trots ingen sömn och tom mage lyckades jag ha en förträffligt fin första dag. Människorna verkar otroligt trevliga, och jag känner redan att jag fått ett grepp om jobbet, ungefär vad det innebär. Efter en vecka eller så kan jag försöka sammanfatta det för er också, jag kan inte förklara det så bra än.

Nu ska jag ta en dusch och sedan sova. Länge...

Andra veckan

Andra veckan i Gran Canaria.

Vi vande oss snabbt vid ett lugnt tempo. Mina dagar började oftast vid tio, då jag sprang ner till poolen för att haffa solstolar (sex stycken och ett parasoll till UV-rädda Alisha). Det var inte en lätt uppgift - konkurrensen var hård vid vår pool. Ett stort gäng från Nordirland var aggressiva solstolstjuvar, till exempel.

Därefter slog jag mig ned med en bok i solen tills de andra släpade sig ner (Chris oftast direkt från nån klubb vid elva, Alisha vid halv tolv, Chat, Shayne och Rehan vid halv ett).


Ibland, när jag var uttråkad, tog jag fina kort på min omgivning.

När alla var vakna gick vi ofta och åt brunch tillsammans - oftast till 3 Euro Place där det tog en halvtimma att reda ut vem som beställt vad. Eftermiddagarna tillbringades vid poolen eller stranden.


Så här svettig var jag då.


På kvällarna gick vi till restauranger eller åt något litet hemma. Två gånger gick vi till Slow Boat, en chinesisk restaurang som är så långt från att ge skäl för sitt namn som det går att komma. Två ivriga kvinnor stressar på en tills man tar fem tuggor i taget och ändå känner sig otillräcklig. Sekunden tallriken är någorlunda tom kommer en av dem fram: "ready?" Men maten var okej.


På nätterna gick vi ut. Inte varje kväll, särskilt inte för mig, men ofta. Vi tog några drinkar på balkongen, spelade spel och lekte lekar (har kommit på en massa roliga), och gick ut vid midnatt eller senare.


Här är Chat och jag på vårt favoritställe, Sparkles. Bästa dragshowen och grymmaste artisterna. Vi lärde känna Andi Martine, Tammy Pax och Dinah Might under resans gång, även fast man aldrig riktigt visste vad de skulle ta för sig...


...vilket Chat fick erfara på nära håll.


En av de sista dagarna tog vi en busstur till Mogan, en ort som skulle ha en bra marknad. Här på morgonen, väntar på bussen.


Så här fint belägen var den.


Det är svårt att hitta ett ställe på Gran Canaria som inte känns konstruerat för turister, men Mogan var åtminstone vackert turistigt, gulligt, mysigt. Inget Hard Rock café i sikte.


Titta så fina färgglada båtar.


Jag ville äga den där cykeln och bo i det där lilla huset, bara för en stund. Var knäppt det skulle vara.

(För övrigt var marknaden skit, urdålig, kass, hemsk, fast Chat lyckades få med sig en afrikansk giraff-mask hem. Very special price!!! så man ska inte klaga. Men det var en trevlig utflykt.


Jag posar utanför Topshop - oooh - sista riktiga kvällen.


Attraktionerna i det här köpcentret var roliga även när de var stängda.


Vi sa hejdå till Tammy Pax.


Sista morgonen gick vi till 3 Euro Place. Mannen till höger äger stället. Vi var bara tvungna att föreviga honom.


Cigarettmaffian var på shoppinghumör. Shayne köpte 1600, tror jag. Räcker väl till oktober nångång.


Sista dagen var en lång väntan på den tråkiga hemfärden. Här trängs radarparen i soffan.


En sån underbar bild av Rehan och Shayne (:s fötter). En av mina favoriter.


Efter middagen (som bland annat involverade ett bråk mellan Shayne och Chat) tog vi en promenad ner till stranden för att lugna ner oss.


Jag ser lite galen ut, men det är nog det som gör den här bilden till en favorit.


För att slippa betala extra för rummet var vi tvungna att åka till flygplatsen vid midnatt, trots att vårt flyg gick klockan 5. Självklart var flyget försenat (cirka två timmar). Väl i planet var något trasigt och vi var tvungna att vänta 45 minuter på att få lyfta. Men jag sov - SOV! Jag som aldrig kan sova på flygplan.

Vi var hemma i Stratford vid tvåtiden på eftermiddagen, 14 timmar efter att vi åkte till flyplatsen.

Det var det i och för sig värt.